Igår var hela familjen på vernissage i Morup, närmare bestämt i en byggnad som hör till fyren på Morups tånge. En av våra kompisar var med och ställde ut och som vanligt hade hon målat väldigt vackra akvareller. Efter att ha tittat på konst så gick vi lite på stranden och medan vi gick där så flög det förbi ett flygplan med ett budskap. Just där vi var behövdes det inte men på andra håll i Halland var det betydligt tätare med folk på stranden.

Jag följde med på utställningen i går men ofta blir jag hemma när familjen ska i väg på nåt. Att inte orka göra saker tillsammans med familjen är det jobbigaste för mig just nu. Det genererar massvis med skuldkänslor och dåligt samvete, särskilt som jag bevisligen har ork att springa eller att slå på säcken.

Det är söndag idag och då har vi DN och som vanligt ögnade jag igenom dödsannonserna. Jag vet egentligen inte varför jag lägger tid på det eftersom det är oerhört sällan som jag känner igen ett namn där. Idag så fanns där dock en minnestext om en Harry Linnér. Han undervisade på Ultuna när jag läste där och han höll bland annat i kurs som hette ”Markvattnets reglering” (om bevattning och dränering). Det är kanske inte den kurs jag haft mest nytta av men det var absolut den roligaste kurs jag läste på Ultuna. Den varvade teori med praktik på ett bra sätt och det var fantastiska lärarinsatser. Vila i frid Harry!

Var vänlig följ och gilla: