Ibland får jag skuldkänslor och tänker att jag nog, kanske, möjligen skulle kunna klara av ett riktigt jobb eftersom jag kan fungera någorlunda här hemma. Ganska snart brukar dock verkligheten visa att jag har fel och så var fallet nu i veckan. Hustrun och barnen är på en släktträff i helgen och som en inledning kom hennes föräldrar hit två nätter innan de åkte vidare mot träffen. Jag har inte varit särskilt involverad i besöket utöver att jag hämtade vid tåget och var med ut och åt i torsdags kväll. Den logistik som besöket, och sen hustruns och barnens deltagande i släktträffen, orsakat har dock jagat upp mig rejält. Efter middagen i förrgår la jag mig så fort vi kom hem vid 21-tiden och i går var jag stressad hela dagen över tidsplaneringen – hustrun hem från jobbet, packning, middag och sen avfärd för fru och barn. Allt gick bra (hustrun gjorde ju det mesta), som det ju oftast gör, men jag var helt färdig när de körde ut från gårdsplanen vid 19-tiden. Om det inte var för att jag haft ansvaret för att ta in och kvällsfodra hästarna skulle jag gått och lagt mig på direkten.

Jag har flera gånger bloggat om att oväntade fotomotiv tenderar att dyka upp när jag lämnar huset utan att ha kameran med mig. Det inträffade igår eftermiddag när jag gick ut för att fylla på hästarnas vattenbalja, medan jag stod där så kom ett stort flygplan flygandes på låg höjd i riktning mot Halmstad. Hade jag haft kameran med så hade jag kunnat knäppa riktigt bra bilder men nu stod jag bara där och förundrades över hur stort planet var. När jag kunde se det från sidan så såg jag att det hade den typiska Herkules-profilen. När jag kom in så googlade jag ”Hercules + Halmstad” och fick då upp info om att försvaret stationerat två Herculesplan i Halmstad under vecka 31 och 32.För er som läser den här texten så spelar det förmodligen ingen roll om fotot på Herculesplanet är taget av mig eller stulet från internet men för mig är det skillnad, jag vill i möjligaste mån själv stå för illustrationerna på bloggen. Det är samma ”kan själv””-tänk som präglar mig här som när det gäller hur jag klär mig eller att jag helst röker mina egna pipor. Jag har gott om fina köpepipor men jag använder de väldigt sällan eftersom det känns mycket personligare och roligare att använda mina egna.

Apropå pipor så hade jag sällskap när jag satt och rökte i går kväll, Stout låg i mitt knä nästan hela tiden. Han var försvunnen i två veckor men dök upp i onsdags och nu verkar han vara extra tillgiven.

Idag har det varit riktigt trist väder, regn och grått, det har varit så illa att jag fått dra med mig Betty ut på promenader. Jag hade tänkt fixa lite med staketet i några av hagarna eftersom det måste lagas innan vi kan släppa fåren där men det får bli en annan dag.

Var vänlig följ och gilla: