Inte den vassaste kniven i lådan

Jag betraktar mig som hyfsat intelligent men ibland är jag verkligen inte den vassaste kniven i lådan. Som bekant har jag också förmågan att ibland oroa mig över saker som jag verkligen inte behöver oroa mig för och ibland så förenas de två, den slöa kniven och den onödiga oron. Till exempel på Konsum i Getinge där jag brukar ha stora problem att hantera påsarna vid frukt- och grönsaksdiskarna. Det är de där sladdriga påsarna, de som är lite som fryspåsar, som ställer till det för mig. Jag får inte upp dem, jag gnuggar och drar, pillar och försöker men påsarna vägrar öppna sig. Jag behöver ofta ett par tre påsar innan jag får upp en. Påsstrulet oroar mig eftersom jag börjar tänka att ”Hur ska det här gå när jag blir gammal? Jag kommer definitivt inte kunna hantera påsar när jag blir gammal om jag inte klarar av dem ens när jag har lite finmotorik kvar i fingrarna”. Häromdagen så fick jag dock en snilleblixt och fuktade fingertopparna lite och då var det plötsligt ingen sport alls att få upp påsarna! Resten av världen har förmodligen alltid haft koll på att man inte kan öppna påsarna med torra fingrar men tricket med att fukta fingertopparna var verkligen en aha-upplevelse för mig. Jag kommer klara av frukt- och grönsaksdisken även om jag blir gammal! En sak mindre att oroa mig för. 🙂

Vi har ju inte haft nån vinter hittills men det hindrar inte att våren redan börjat knacka på dörren – de första snödropparna har redan kommit upp. Tyvärr har nässlorna också vaknat till liv.Byggarna håller ju på med vinden för fullt men det hindrar oss inte från att dra igång nästa projekt, stabilisering av vägen på baksidan. Vägen löper från trädgården ner mot en grusväg och förutom att vi använder den för att gå och hämta posten så använder vi den för ved- och grusleveranser. Grus köper vi inte så ofta men ved, både bränne från egen skog och ”köpeved”, får vi ju varje år. Vägen har satt sig och blivit såväl spårig som lerig. Planen är därför att skrapa bort det övre jordlagret för att sen lägga dit ett bärlager av grus, det blir inte lika pittoreskt som den nuvarande gräsvägen men betydligt mer praktiskt. Vi ska inte göra så mycket av jobbet själva men i går gjorde jag i varje fall lite förberedande arbete genom att ta ner ett träd som hängde in över vägen och vars grenar skrapade de lastbilar och traktorer som körde där. Nedan finns före- och efter-bilder och lite blandade foton från de senaste dagarna.

 

Please follow and like us:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

*

Google translate:

Arkiv
Länkar
WTF is Brexit?
Om Brexit, UK, GB och det Brittiska samväldet
The Pitti Peacock
Mr Porter gör en ironisk betraktelse av herrmodemässan Pitti Uomo.
The Canadian Shakespeare
Om vad Tragically hip betydde för Canada
Saoradh
För ett fritt och enat Irland - Nu!
Paul Smith
En intervju med en inspirerande människa och designer som gör snygga, bärbara kläder
Boxning
En rond som inspirerar mig – Ibland överträffar verkligheten Hollywood. Släng dig i väggen Rocky!
Aileen from Derry
Om vådan av att kliva in i fel bil
Gilla och dela
RSS
Följ via Email
Facebook
Google+
http://villblifrisk.com/inte-den-vassaste-kniven-ladan/
Twitter
INSTAGRAM