Jag har länge varit ganska stolt över att hustrun och jag lyckats motstå Netflix 
och liknande kanalers lockelser och bara hållit oss till gratiskanalerna på SVT, Tv4 och Kanal6. Nu har vi dock till slut kapitulerat och provar Netflix och där finns onekligen en hel del att titta på. För tillfället 
så ser jag Martin Scorseses senaste ”The Irishman” och den är sådär, inte lika bra som några av hans tidigare gangsterfilmer men jag kommer definitivt att se klart den – alla tre och en halv timmarna.
Jag har ju haft lite känningar i ena vaden men efter söndagens löppass så bedömde jag att den gick att 
springa på som vanligt så igår gav jag mig ut på en 15-kilometerstur. Jag höll mig dock hemmavid (flervarvsrunda) så att jag skulle kunna korta ner rundan om vaden trots allt protesterade. Passet är det är det längsta jag sprungit sen jag började springa igen så jag tog det väldigt lugnt, delvis för att vara snäll mot kroppen och delvis för att det var lite besvärliga förhållanden – blåst och snöfall. Temperaturen var dock under nollan så jag blev inte blöt och kall utan kunde lunka på lugnt och stilla utan att frysa. Idag har dock temperaturen stigit över nollan så nederbörden som igår var
snö kom som regn och det gjorde löpningen klart mycket tristare. Jag vek dock inte ner mig utan sprang en runda, mest för att med gott samvete kunna hoppa över träningen i morgon då vädret ska vara ännu sämre med mer regn och mer vind.
