Idag har vi kört fyra lamm till Öströö för slakt. Jag var stressad hela dagen för det äventyret, och av alla förberedelser som måste göras – allt från blanketter som skulle fyllas i till att jag behövde flytta lammen till en och samma box i stallet. Allt gick bra till slut men ett tag under förmiddagen var jag riktigt uppjagad, det var i samband med att jag flyttade ihop lammen. Två lamm (baggar) fanns redan i en box i stallet och planen var att flytta upp de två tacklamm som också skulle slaktas dit så att vi skulle kunna lasta de på hästtransporten samtidigt, i en grupp. Att flytta lammen till boxen i stallet bestod av två moment.

  1. Flytt från de andra fåren till en liten box i fårhuset.
  2. Flytt av lammen (ett i taget) från fårhuset till stallet.

Det första momentet gick snabbt och smidigt men när jag skulle flytta lammen till stallet började det gå snett. Det första lammet ville inte alls samarbete så jag fick knuffa och släpa det ut ur boxen och när jag väl lyckades med det så hoppade det andra lammet över boxdörren och plötsligt stod jag med två lamm i fårhusgången. Jag improviserade lite och beslöt att med hjälp av lite pellets försöka locka med mig båda lammen till stallet på en och samma gång. De var skeptiska men följde mig ut ur fårhuset och upp mot stallet. De hängde faktiskt med ända in i stallet men när jag skulle runda dem för att stänga stalldörren bakom dem blev de rädda och rusade ut ur stallet. Efter det brydde de sig inte om pelletshinken alls utan sprang ner mot fårhuset. De ville dock inte gå in där utan ställde sig vid grinden in i hagen och började ta sats för att springa genom grinden. Jag kunde avstyra det och på nåt sätt lyckades jag sen agera vallhund och få upp dem mot stallet igen. När vi var nästan framme så högg jag tag i det ena lammet och släpade in det i stallet och höll fast det där. Tanken var att flockinstinkten skulle få det andra lammet att följa efter och det fungerade faktiskt. Jag lyckades också stänga stalldörren bakom fåren utan att de sprang ut och sen gick det tämligen geschwint att få in tacklammen i boxen med de två bagglammen. Initialt blev det ett väldigt spring i den boxen men efter ett tag lugnade de ner sig. Så långt kommen var jag rätt mör, mest psykiskt men även lite trött i rygg och axlar, det tar på krafterna att brottas med lamm.

Om ett par dagar ska vi hämta hem lammköttet, styckat och vakuumförpackat (ett halvt lamm i varje låda), så nu återstår bara att bestämma vad vi ska ta för köttet och att hitta köpare till det. Hustrun ska lägga ut nåt på Facebook om det så jag hoppas att det löser sig. Skulle nån av er vara intresserad av köttet (eller skinnen när de väl är klara) så skicka ett meddelande till mig via kontaktfunktionen på bloggen.

Sammanfattningsvis så gick dagen bra men jag måste erkänna att jag kände ett stygn av dåligt samvete när vi lämnade lammen på Öströö. Det var inte det att lammen skulle slaktas som tyngde mig utan det faktum att den inte skedde i deras hemmamiljö. Vi kommer säkert slakta på Öströö nästa år också för det finns så många fördelar med det men slakt här hemma har också sina poänger.

Var vänlig följ och gilla: