I går eftermiddag så gick jag en vända i hagarna för att fotografera all blomsterprakt (det blev en hare också). Det är verkligen fantastiskt fint nu, allt verkar blomma på en gång – körsbär, äpple, backsippor, vitsippor, gullvivor och forsythia.
Tyvärr drabbades jag av panikångest på vägen hem. Det var alla tankar på de ”måsten” som kommer med våren och sommaren som överväldigade mig. Massvis med staket att fixa, hagar som vi inte har betesdjur till, fångkänsliga hästar att oroa sig för, ved att ta hand om. Listan kan göras lång och igår kändes den verkligen som en kvarnsten runt halsen på mig. Att allt var så jävla 
underbart runt mig gjorde ju inte saken bättre. När jag gick och tittade i hagarna så kändes det som att jag bor mitt i ett paradis, en riktig sörgårdsidyll, men tyvärr är det en idyll som jag stundtals har väldigt svårt att hantera. Ett alternativ är att flytta härifrån men bortsett ifrån att jag tror att jag skulle uppleva det som ett gigantiskt misslyckande så tror jag dessutom inte att det skulle hjälpa. Som jag fungerar nu så hittar jag alltid saker som oroar och stressar mig och även om de sakerna rent objektivt sett skulle vara färre och mindre om vi bodde i en lägenhet i stan så tror jag att min oro skulle vara lika starkt som den jag känner här ute i idyllen. Min oro och ångest saknar tyvärr helt sinne för proportioner och om jag ska oroa livet ur mig så gör jag hellre det i Underlund än inne i 
stan, vare sig det skulle vara i en lägenhet på Andersberg eller i en villa på Kärleken.
Idag mår jag lite bättre, allt som ska göras är kvar men det känns ändå inte lika jobbigt. Det började 
faktiskt vända redan i går kväll när jag satt ute och puffade på min björkpipa och njöt av vårkvällen. Att sitta där var en lisa för själen och när jag sen gick bort och tittade på ”lammbaletten” så steg humöret ytterligare. Det är svårt att vara dyster när man ser lammens lek och bus.
Jag filmade lite av lammens uppvisning men tyvärr är filmen är lite kornig eftersom det höll på att mörkna när jag spelade in den. Om ni undrar över varför titeln är på engelska så beror det på att jag la upp filmen på Facebook också och eftersom hälften av mina vänner där inte är svensktalande så kör jag oftast engelska på FB.
Jag såg ju en svala en bit från gården för ett par veckor sedan men nu har svalorna som häckar i stallet och logen anlänt.
Jag såg dem flyga över gårdsplanen i fredags men nu har jag sett dem inne i stallet också. 
I förmiddags var hustrun, jag och 9-åringen ute med Pirana, de vuxna satt i vagnen och han cyklade framför. En av grusvägarna vi körde på löper längs med lite bokskog och den var skirande grön. Det är verkligen vackert här nu.
