Tora i fel hage

När hustrun tittade till hästarna i går kväll så upptäckte hon att Tora var i fel hage, hästskrället hade tagit sig in i hagen med mycket gräs och lämnat Hia kvar i den magrare hagen. Det var ingen ström i staketet heller så det var inget som avskräckte henne. Vi flyttade tillbaka henne till rätt hagen och det blev ett ömsint återseende – hästarna började genast att klia varandra.

När jag i morse kom hem efter att ha promenerat med Betty så stod Tora återigen på fel sida staketet. Jag flyttade tillbaka henne och kopplade på elen i hagen men det är så torrt i backen nu att jag inte riktigt får strömmen att gå runt. Vi får se hur vi löser det. Vi kanske helt enkelt får släppa ut hästarna i den frodigare hagen, i torkan så är den inte så frodig längre.

Sen årsskiftet har vi haft tillgång till Netflix och hela familjen har nyttjat det flitigt. Vi har sett en hel del bra filmer, några ganska dåliga men ingen så kass som den jag började titta på häromdagen – ”The magnificent seven”. Jag klarade inte av att se den utan var tvungen att sluta.

Det är en nyinspelning av ”Sju vågade livet” (1960), som i sin tur bygger på Kurosawas ”De sju samurajerna” (1954). Jag har sett de båda äldre filmerna och de är bra men nyinspelningen är verkligen usel, trots en del kända skådespelare. Hela filmen känns krystad och stolpig, jag begär inte att en underhållningswestern ska ha något större djup men jag vill i varje fall att både handling och dialog ska flyta och inte bara bestå av stereotyper och floskler.

En annan film jag inte klarar av att se är irländska ”Rosie” som ligger ute på TV4 Play just nu.

Jag tror dock att det är en jättebra film (manus av Roddy Doyle) men jag tror också att den är alldeles för hjärtskärande för mig. Jag riskerar att ramla ner i ett känslomässigt hål av förtvivlan om jag ser nåt så tragiskt som jag fått för mig att ”Rosie” är. Jag mår inte jättebra just nu och behöver inte mer elände, trots att det är ett irländskt elände.

De senaste veckorna har jag haft problem med att sova eftersom mina ben ryckt till nåt förskräckligt i insomningsögonblicket och då har jag vaknat och sen inte kunnat somna om. Jag har inte riktigt vetat vad jag ska göra åt det men så för några kvällar sen bestämde jag mig för att testa att ta min sömntablett lite senare än jag brukar. Tidigare har jag tagit den innan nattbestyren men nu tog jag den efter tandborstning m.m., när jag satt på sängkanten, och det fungerade. Jag har fortsatt så och tre kvällar på raken har jag inte väckts av bensprattel. Hoppas det håller i sig!

Please follow and like us:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

*

Google translate:

Arkiv
Länkar
The Pitti Peacock
Mr Porter gör en ironisk betraktelse av herrmodemässan Pitti Uomo.
Saoradh
För ett fritt och enat Irland - Nu!
Paul Smith
En intervju med en inspirerande människa och designer som gör snygga, bärbara kläder
Nelly´s garden
En bra blogg
Boxning
En rond som inspirerar mig – Ibland överträffar verkligheten Hollywood. Släng dig i väggen Rocky!
Aileen from Derry
Om vådan av att kliva in i fel bil
Gilla och dela
RSS
Följ via Email
Facebook
Google+
http://villblifrisk.com/tora-fel-hage/
Twitter
INSTAGRAM