För drygt en vecka sen bloggade jag om att sönerna vuxit på längden och när jag och 13-åringen tog en Bettypromenad igår så fick jag ytterligare bevis på det. Jag fotade honom när han gav en hundgodis till en hoppande Betty och jämförde sen fotot med en liknande bild jag tog i februari 2019. Skillnaden är tydlig.
Jag knäppte en del andra bilder under promenaden, Betty sprang som en galning – både av sig själv och efter en fasantupp (hon kom inte i närheten av den). Bästa bilden är den översta nedan, hon visar ”boxarblicken” när hon ska till att hoppa och har ögonen fixerade på sonens hand med godiset. Det är verkligen samma blick som man ser hos boxare i ringen – ögonen på motståndaren och redo till attack. När vi kom hem så fotade jag sonen när han högg ved, ville ha en bild att lägga ut på Instagram, och jag fick en när han visar sitt ”fighting face”.
I ett försök att återknyta kontakten med mina pipvänner från YouTube så har jag börjat lägga ut lite bilder på Instagram.
De flesta jag känner från YouTube finns där och även om jag inte orkar spela in en pipvideo så förmår jag lägga ut nån insta-bild ibland och precis som min videoasar handlar de inte alltid om piprökning.
När jag promenerade med Betty i förmiddags så var hon inte lika pigg som igår men hon fick ändå 
agera fotomodell – efter en intensiv rullning avslutad med en lika 
intensiv ruskning. Under promenaden så passerade vi 
grannens fårhage och där fanns ett lamm som var relativt nyfött, fortfarande lite ostadig på benen. Det var ju så här dags (första halvan av april) som vi brukade få våra lamm och den nionde april 2019 hade vi en lite dramatisk lamning i skogen. En tacka klämde ur 
sig första lammet på egen hand men sen strulade det och jag fick dra ut det andra lammet. Det är nog den enda gången som jag lyckats hjälpa till på riktigt vid en lamning. Jag har lite svårt för att sticka in handen i en tacka så jag brukade överlåta det på hustrun när behov uppstod (inte för att hon tycker att det är så kul) och hon var mycket duktigare än vad jag var. I samband med skogslamningen så var dock inte hustrun hemma så jag var tvungen att göra det själv. Tack och lov var svärmor här så hon kunde hjälpa till att hålla fast tackan.
Under promenaden så var det också ett tvåmotorigt plan som cirklade ovanför oss. Har letat i Hallandsposten och hos P4 Halland för att hitta en förklaring men inte gjort det. Det kan ju ha varit 
brandflyget som var uppe och spanade för enligt SMHI är risken för gräsbrand i Halland stor eller mycket stor. Jag tror dock att brandflyget använder enmotoriga plan.
När jag kom hem från eftermiddagens löprunda så var det djur i skogshagen, grannen som betar våra hagar hade släppt dit tre amkor och fem kalvar. Jag missade själva ”släppet” men det var ändå jättekul att se djur i hagen.
En av djurskötarna som hjälpt till med släppet var piercad med en ring i näsan och hon var faktiskt den andra näspiercade personen jag sett idag, jag mötte en på Konsum också. Jag tror inte att jag sett nån i Getinge med en näspiercing innan idag och så plötsligt snubblar jag på två stycken.
Allra sist ett liten kryp som jag räddade från drunkningsdöden i eftermiddags.
