Ford Mustang
När vi flyttade till Getinge för 16 år sen så fanns här ett litet kafé men det upphörde efter nåt år och sen dess har det inte funnits nåt fik i byn. Nu finns det ett igen! Det heter 
”Kom in café” och sönerna och jag var där och provfikade igår. Jag åt en kladdkaka som var god men de bjöd på syrad grädde till den och jag måste nog erkänna att jag föredrar vanlig vispgrädde. Den syrade grädden var dock inte nog för att avskräcka mig utan jag kommer att fika mer där.
Kafébesöket bjöd på en bilrelaterad överraskning – när vi körde in på parkeringen så stod där sju stycken Ford Mustang. Alla var ganska nya men de var fina ändå och ägarna var där i samma ärende som pojkarna och jag.
Efter att behandlat fåren i går så släppte vi ut dem och åtminstone baggen verkar vara ohalt eftersom 
han ägnade en stor del av eftermiddagen igår åt att ranta efter Pirana i hagen. Hon var måttligt road av uppvaktningen och måttade flera gånger med ena bakhoven mot O´Malley. Hon var mer road av att klia på Brynja, något
de ägnade sig åt med stor frenesi även i morse. Det är tyvärr en aktivitet som kommer att upphöra snart eftersom Brynja är sjuk (även om hon kan gå ut i hagen nu) och förmodligen avlivas nästa vecka. Det innebär att vi bara har en häst i stallet så under september måste vi försöka hitta en ny inhyrning, eller skaffa en egen häst till, så att Pirana får sällskap.
Hustrun fick inga sviter av O´Malleys skallning igår utan hon kom iväg på sin amerikaresa i morse. Hon åkte hemifrån vid 5-tiden och beräknas landa på 
O´Hare i Chicago vid 21-snåret. Jag vet inte riktigt vad hon korsar Atlanten i för plan men hon flyger med KLM och enligt nätet så använder de sig bl.a. av Boeing 747 på rutten Amsterdam-Chicago. Jag minns att jag tyckte det var häftigt att flyga en “Jumbo jet” när vi flög till och från USA 1983. Skulle jag flyga en nu hade jag inte alls uppskattat det på samma sätt, med stigande ålder har min flygrädsla tilltagit och det känns onaturligt att plåtschabrak som en 747 faktiskt kan lyfta från marken..
