Jönssonligan
Mitt mående varierar ganska mycket, vissa dagar är okej och andra inte alls bra. Ibland så smyger det sig dock in en riktigt bra dag och
gårdagen var en sån. Det var väl inte så att jag gick omkring i ett lyckorus hela dagen utan det var mer att jag orkade ta tag i saker på ett positivare sätt än jag brukar. ”Saker” var allt från att bädda rent, kärra in ved, hämta hö till att springa en ganska lång runda (13 km).
Jag gav mig också på en digital utmaning igår och det är något som jag vanligtvis brukar undvika. Hustrun och jag har i nåt sammanhang pratat om Jönssonligan när vi pratat film med ungarna och de ville 
därför se den. Vi har den inte på dvd eller vhs (ja, vi har fortfarande en sån som vi använder ibland) men när jag kollade om de hade den på biblioteket i Halmstad så upptäckte jag att de hade den som e-film, d.v.s. den gick att strömma direkt från bibblan till teven. Jag har aldrig vågat prova att se e-filmer tidigare eftersom jag fått för mig att det var krångligt att logga in hos biblioteket via teven men i går gav jag mig på det. 
Till min stora förvåning så lyckades jag så i går kväll såg vi första halvan av den första Jönssonligan-filmen, ”Varning för Jönssonligan”. Det är väl egentligen inte nån höjdarfilm men hustrun och jag försöker ge ungarna en bred introduktion till filmens fantastiska värld så vi tittar på både smått och stort, bra och dåligt.
Fjortonåringen är hos en kompis i kväll och då vill vi inte se klart Jönssonligan så hustrun och jag tänkte ge oss på en annan e-film istället,
”Fisherman´s friends”. Det ska vara en brittisk feelgood-film som utspelar sig bland sjungande fiskare i Cornwall.
Apropå bra dagar så måste jag säga att den här jul- och nyårshelgen gått klart mycket bättre än förväntat. Storhelger när hela familjen är hemma och jag har svårt att få ensamtid brukar resultera i 
att jag mår dåligt men nu har det gått ganska bra. Jag vet egentligen inte vad det beror på men jag tror att löpningen och mina pipstunder hjälpt till att skapa den tid jag behöver för mig själv. Att jag konsekvent sovit middag (med Betty) i vardagsrumssoffan tror jag också hjälpt till, det har gjort mig mindre trött på eftermiddagarna.
