Knappt en mil
Efter förra tisdagens milpass så har jag haft lite känningar i höger lår. Det har varit en stelhet snarare än en smärta och det kändes bra när jag sprang de resterande passen under förra veckan. I förrgår var jag dessutom in och fick benen masserade så igår gav jag mig på att springa 10 kilometer igen. För att gardera mig lite så sprang jag en runda på vägarna närmast gården så att jag enkelt skulle kunna korta ner rundan om jag fick ont någonstans, passet blev därför knappt en full mil.
Allt kändes bra när jag sprang så det fick bli hela rundan.
Jag har tidigare nämnt att jag matar småfåglarna bland annat för att fåglarnas spill ska locka fram 
fasaner till fågelbordet och i den föresatsen har jag verkligen lyckats. I går morse var det sju fasaner på gräsmattan, sex tuppar och en höna. Det har konsekvent varit så under hösten att det är gott om fasantuppar men väldigt få hönor men jag har ingen aning vad det 
kan beror på. När jag lite senare gick ut så hade alla fasanerna utom en dragit vidare.
De dagar jag känner mig lite piggare så försöker jag ge mig på att kratta lite löv. Kastanjerna på gården producerar enorma mängder av den varan så det finns mycket att kratta. I samband med krattningen så försöker jag också att skrapa fram den underliggande stenlagda ytan som jag vet finns 
under den jord som ansamlats under årens lopp (tror att tidigare ägare dessutom lagt ut grus fläckvis på gårdsplanen). Det blir inte så stora ytor som friläggs varje gång men allt är ju bättre än inget.
