Saker ungarna sagt
Bortsett ifrån att jag var väldigt trött när hustrun och barnen åkte i väg i fredags så kände jag att det skulle bli skönt att vara ensam ett par dagar, men det var tyvärr ingen höjdare. Jag var inte alls på humör, rätt nedstämd faktiskt och det var en lättnad när hustrun och den ena sonen (plus en kusin) dök upp här igen igår.
Jag gjorde inte så mycket i helgen men jag tänkte en del på två saker som ungarna sa under förra veckan. Den ena saken som jag fick höra var en fråga om jag kunde sätta upp studsmattan. En enkel fråga som fick ett kort svar – nej. Frågan, och svaret, orsakade dock en hel del skuldkänslor hos mig. Egentligen tycker jag att det att är bra när ungarna aktiverar sig med studsmattan men dels hade jag inte ork att plocka fram den och dels vet jag att den brukar bli en kvarnstens om min hals när den ska plockas in igen. Den brukar stå framme till långt in i oktober och när SMHI sen varnar om den första stora höststormen så blir det panik med att få in den så att den inte blåser iväg. Under helgen brottades jag en hel del med skuldkänslor över att jag tycker fram- och tillbakaplockandet är så jobbigt.
Den andra saken som ungarna fick mig att tänka på var inte fullt så negativ. När vi satt och åt en kväll så kom vi in på olika jobb jag haft och 12-åringen sa ”Du har ju jobbat med allt!”. Det är långtifrån sant men jag är verkligen så lyckligt lottad att jag har fått möjlighet att prova på många olika sorters arbeten. Vissa varade inte så länge men de är ändå del av den livserfarenhet jag fått genom arbetslivet. Jobben är listade, i någorlunda kronologisk ordning, nedan (med start 1986 och slut 2012).
Montör på en liten mekanisk verkstad
Montör på Scania
Vårdbiträde på långvården (dag och natt)
Vårdbiträde på neurologavdelning
Dräng på en liten gård på Irland
Butikssäljare på Systembolaget
Tidningsbud
Diskare på restaurang
Forskningsamanuens – hjälpreda vid forskning på SLU, lantbruksuniversitetet
Undervisningsamanuens – Hjälpreda vid laborationer vid undervisning, SLU
Handläggare på länsstyrelsen (Värmland och Halland) – lantbruksfrågor
Fritidsledare på Invandrarverket
Projektledare på länsstyrelsen – frågor rörande föroreningar i mark och grundvatten
Miljökonsult – gruppchef
Jag är också väldigt tacksam att jag haft tur nog att alls få jobb när jag behövt dem. Arbetsmarknaden har alltid varit stark när jag letat efter jobb, vilket gjort att jag ofta lyckades få jobb utan att ha några egentliga formella kvalifikationer. Jag tror tyvärr att sönerna kommer få det betydligt tuffare att komma in på arbetsmarknaden genom sommar-/ströjobb när den tiden kommer.
När jag tänker på ungarnas intåg på arbetsmarknaden känns det lite som i Hasse & Tages ”Ett glas öl”
”När man ser på hur barn´a växer upp och står i, kan man undra om barn´a nånsin får det som vi? Om det finns jobb, om det finns mat om det är drägligt där dom bor, finns det får och kor och vatten och luft? Kan dom sola sig gratis, finns det blommor och blad? Har dom fläsk och potatis, kan dom ta sig ett bad? Framtiden verkar dyster när man grubblar över ett glas öl men man hoppas att barn´a ändå får ett glas öl.”
Framtiden för barnen känns så svår och komplicerad, inte som på min tid då allting löste sig på nåt sätt.