Bästa klappen!
De som följer bloggen har säkert märkt att den senaste veckan har det blivit mycket skrivet om löpning och mina planer på att försöka komma i ultraform till sommaren. Att sätta upp det målet, aningen orealistiskt, har gett mig en stor energiinjektion. Jag har pratat en del med hustrun om planerna och jag tror att hon är lite kluven till att jag spänt bågen så till den milda grad. Hon tycker nog att det är 
bra att jag springer på och satsar men jag tror också att hon är rädd att det ska sluta med en krasch. Jag är inte så orolig för det, mest för att jag inte känner nån press utan bara glädje när jag tänker på all träning som jag måste genomföra för att kunna ta mig till startlinjen. Jag är helt på det klara med att det är mer sannolikt att jag inte når dit än att jag klarar det men utmaningen känns oerhört stimulerande just nu. En sak som hustrun sa när vi pratade om det här, och som jag inte tänkt på, var att det är många år sen jag satte upp ett mål som jag strävade mot. Väldigt, väldigt länge så har jag bara existerat utan några egentliga framtidsplaner, var dag har varit sin egen börda och jag har inte orkat lyfta blicken, men just nu är jag väldigt taggad inför det kommande halvåret. Jag är dock väldigt medveten om att 10-milasatsningen kan ta slut när som helst, blir jag skadad så är det kört.
För några dagar sen så beställde jag ett par nya springskor på nätet. De är redan här och idag sprang jag min första mil i dem. Jag har också köpt en löparklocka på nätet men den har inte anlänt ännu. Fram till nu så har jag inte klockat mina rundor men när/om jag kommer upp i distans och börjar vara ute upp mot två timmar så vill jag kunna hålla koll på tiden, bland annat för vätskepausernas skull. Springer jag kortare än 90 minuter så behöver jag inte ta med mig dricka så det har inte varit aktuellt ännu.
När jag började titta på träningsklockor så insåg jag att mycket hänt sen 90-talet. Då hade jag en Casio som inte mätte puls (pulsmätning började precis bli i ropet när jag slutade springa) men som hade ett stoppur som kunde klocka 50 mellantider. Jag ville ha nåt liknande nu men hade först 
svårigheter att hitta nåt eftersom alla klockor jag fick upp var så oerhört avancerade där pulsmätning och gps bara var förnamnet. Många av klockorna loggar folks sömncykler medan andra säger sig hålla koll på löptekniken genom att på nåt sätt mäta stegfrekvens och markkontakten. Hightech klockorna har dock två stora nackdelar som jag ser det – jag behöver inte hightech och priset! Till slut hittade jag 
dock en Casio med ungefär de funktioner jag ville ha, priset var också överkomligt 430 kronor inklusive frakt. Jag beställde klockan men gjorde sen en sökning till och fick då upp en tidigare modell av den nyss köpta klockan (ser nästan identiska ut – har också samma siffror på displayen!). Den äldre modellen 
klarade visserligen ”bara” 60 mellantider mot den nyares 200 men 60 mellantider är fler än jag någonsin kommer att behöva. Eftersom den enklare klockan var 180 kronor billigare än den jag köpt så jag annullerade snabbt det köpet och beställde den äldre modellen.
När jag googlat runt och letat klockor på olika löparbutiker på nätet så har jag inte kunnat undgå att notera att det finns oerhört mycket mer löprelaterade prylar och tillbehör nu än på min tid. Det är allt från kläder i sofistikerade funktionsmaterial till väldigt avancerade sportdrycker. Vissa av sakerna är säkert bra men jag tror att mycket är bara säljsnack och trams, t.ex. löptröjan med specialsömmar 
för ökad armrörlighet när man springer. En positiv överraskning var att det finns så mycket löpkläder i ylle
(merinoull), det är verkligen ett material som jag tror mycket på.
Till sist två foton från den bästa 
julklappen jag fick i julas, och den sista. Klappen fick jag igår eftersom den blivit försenad i posten. Frun och barnen hade låtit göra en kalender med foton från familjealbumet. Massvis med fina bilder där mars månad var absolut bäst.
