En dödande backhand
I dag så fick jag tag på en av skatorna som varit inne i hönshuset och stulit ägg. Jag smög fram och
stängde luckan in till hönshuset och sen kollade jag om där var nån skata och det var det. Jag rusade in och hämtade mitt 
mordvapen (ett squashracket som jag förutseende nog plockat fram och ställt i hallen). Ett squashracket kan tyckas vara ett udda val av vapen men jag räknade med att
skatan skulle vara stressad och flyga omkring inne i hönshuset. Jag tänkte att ett racket skulle funka bra att slå korta snabba slag med. Det gjorde det, en rapp backhand och skatans saga var all (där kan man verkligen tala om en ”dödande backhand”). Nu hänger den i ett träd, ”androm till varnagel”, vi får se om det har avsedd verkan.
Pilfinkarna utanför kontorsfönstret håller på att renovera sitt bo inför nästa kull, det är mycket trafik till boet där de har gräs och små kvistar i näbben. Efter att ha fotat pilfinken var jag ut och morgonfodrade hästarna och då hade jag kameran med mig, jag brände av några bilder mot svalorna i stallet. En blev helt ok. 
I dag så sprang jag mitt första löppass på riktigt länge. Det var väldigt kort men det var skönt och vaden kändes bra. Innan jag sprang så promenerade jag en sväng och efteråt så slog jag fem ronder på säcken. När jag var klar med träningen och gick in från fårhuset så drabbades jag av skuldkänslor och dåligt samvete för att så mycket av den tid då jag mår bäst är när jag är ensam, t.ex. tränar, röker pipa eller fotograferar. Då kliver jag in i en bubbla av ”här och nu” och kan slappna av. Jag skulle vilja att mer av min bästa tid var när jag umgicks med barnen och hustrun.
Det har varit varmt och kvavt idag, riktigt blinningväder. De små, ibland ganska stora, blodsugarna har plågat både människor, hästar och kreatur. Vi fick ta in Pirana under eftermiddagen eftersom blinningarna gjorde att hon bara sprang runt i hagen för att försöka komma undan dem. Under min promenad så gick jag förbi ett gäng kvigor och såg hur ett av djuren kämpade med att komma åt två blinning som hade satt sig på hennes rygg.
Själv kände jag av blinningarna när jag klippte gräset, de passade på att bita mig i benen när jag satt still på klipparen. Det blir inte bra klippt om jag kör full kareta hela tiden för att komma undan blinningarna.
Dagens promenad genererade också fler fjärilsbilder, trots urladdningen i går så är jag inte mätt på dem. Jag fotade även en nyponros som var invaderad av rapsbaggar.
