En stressad talgoxe
Idag var jag riktigt trött och seg när jag klev ur sängen. Hela morgonen så hoppades jag att det skulle 
börja ösregna (även om vädret såg bra ut) så att jag skulle komma undan alla ”måsten” utomhus, t.ex. att måla magasinsväggen.
Solen sken dock och det blev lite målat men jag hann med en hel del annat också. Jag stressade bl.a. en talgoxe, kanske inte nåt att vara stolt över men resultatet blev några hyfsade bilder. Jag var inte nöjd med bilderna på talgoxen från i går utan ville få skarpare bilder men med samma motiv (lyckades bara delvis). Eftersom jag bara har ett objektiv till kameran och jag körde på full zoom igår så återstod bara att gå lite närmare holken, det innebar dock att jag klev ut ur det bladverk som jag stått i. Talgoxen gillade inte att ha mig stående helt öppet nära holken, den flög rätt många rundor i trädet ovanför mig innan den vågade sig fram med en larv i näbben.
Under förmiddagen så stajlade jag mig med de lååånga lila skorna. Jag testade dem med olika utstyrslar för att se vad jag tyckte om skorna och hur användbara de kan tänkas vara. Jag gillar vad jag ser på bilderna (även om färgerna inte blev riktigt bra) och håller bara skorna så kommer de nog att användas flitigt.
Jag lappade också sonens shorts under dagen. I morse så bad han mig göra det eftersom det är hans 
favoritshorts och de hade ett ostrategiskt placerat hål. Han blev nöjd med resultatet och det gladde mig mycket. Att sy dit lappen var okomplicerat men det kändes ändå bra att jag kunde göra det (alla pappor kan inte sy lappar) och att jag orkade göra det samma dag som han bad mig.
Under dagen så testade jag en ny mindfulnessövning, piprökning! Det är nog inget som läkarvetenskapen rekommenderar men min förra terapeut föreslog det på skoj en gång och jag tände på idén. Piprökning är ju nåt som kräver utövarens uppmärksamhet och det har ett 
inneboende lugnt tempo, saker som passar mindfulnessövningar. Jag har dessutom bara positiva känslor kring piprökning, det lite omständiga, lukten och det rent estetiska är alla saker som ger mig bra ”vibbar”. Det är kort sagt en accessoar och ett attribut som jag gärna förknippas med.
Min tanke på piprökning som mindfulness hade dock aldrig gått från tanke till handling om Myrorna inte plötsligt sålt ett gäng begagnade pipor i början på april. Jag kunde inte låta bli att köpa två stycken 
och det var i realiteten detsamma som att säga att jag faktiskt tänkte testa. När jag var i Göteborg senast så gick jag förbi Brobergs tobakshandel och köpte en burk piptobak. Om nån undrar över sorten så blev det “Connoisseur´s choice” från Peterson of Dublin. Idag så löpte jag linan ut.
Jag vet att tobaksrökning inte är nyttigt och det är nåt som jag inte vill att ungarna ska pyssla med. Jag vill egentligen inte heller stötta tobaksindustrin (även om den är från Irland) men samtidigt så om det här funkar som en mindfulnessövning som jag kör nån enstaka gång i veckan och det kan bidra till att jag sänker min oro och ångestnivå något så är det värt det för mig. Det är ju inte som att min nuvarande situation är särskilt hälsosam för mig, att må psykiskt dåligt sliter hårt på kroppen.
Det är svårt att säga om det funkar efter att bara ha provat en gång men dagens upplevelse var verkligen positiv. Det var helt klart veckans hittills bästa 45 minuter! Jag älskade allt från att sätta på mig tweedkavajen och stoppa pipan i en ficka och tobaken i en annan till att kratsa ur pipan efteråt. Däremellan kom positiva saker som det eviga tändandet för att få fyr på tobaken, lukten, smaken i munnen, känslan av en lite varm pipa i handen, att ligga på rygg på en grässlänt och se rök puffa upp mot himlen. Det var verkligen medveten närvaro! När det gäller röken och nikotinets effekt på mig säger jag som Bill Clinton ”I didn´t inhale!”. Jag tycker att jag väl fångade min positiva första upplevelse av piprökning i den här självisen.
Efteråt var jag lite orolig för hur hustrun skulle reagera på mitt påhitt. Jag mejlade henne eftersom jag inte vågade ringa men när jag fick ”Puss!” till svar så förstod jag att jag inte skulle behöva sova i gästrummet i natt.
