Fears before bedtime
Jag tar Zolpidem (Stilnoct) för att sova men jag tycker inte om det. En natt utan sömntablett känns som en seger.
Jag tar dem för att jag är rädd när jag ska sova. Rädd att inte somna, rädd för oro, rädd för ångest, rädd för tröttheten dagen efter en sömnlös natt. Samtidigt är jag rädd att bli beroende av den där snuttefilten till tablett.
Hönsen har börjat ta med kycklingarna ut i trädgården.
Det har tagit lång tid men våra höns är väl riktiga ”hönsmammor”. Det är dock näst intill omöjligt att komma nära hönorna och kycklingarna när de är ute. De flyr kacklande mot hönshuset så fort jag kommer i närheten. Jag vet inte hur många tuppkycklingar det är men åtminstone en kyckling ser oroväckande stor ut. Statistiskt sett borde det finnas nån tupp till bland kycklingarna. Jag ska försöka ta dem
tidigare i år, innan de blir så stora att det blir bråkigt och oroligt i flocken.
I dag har min fru och jag varit ute och ätit brunch på ”Svarta örnshuset” i Halmstad.
Det är ett lite udda namn (det kommer från Svarta Örnsordern) på en restaurang och cateringföretag som serverar brunch på söndagarna. En av våra kompisar agerade barnvakt och höll ordning på ungarna så att vi kunde komma iväg ensamma. Brunchen var sådär. Vår upplevelse, att kunna umgås ensamma en stund, var jättebra men maten imponerade inte. Det var väldigt mycket frukost och väldigt lite lunch.
