Fjärrkontrollen
Jag har ganska fasta rutiner för mina dagar och återkommande aktiviteter sker vid samma tidpunkter varje dag, vid 17-tiden så brukar jag till exempel sätta mig och fika medan jag tittar på Seinfeld. När jag skulle göra det igår så gick det dock inte eftersom fjärrkontrollen till teven konstrade. Ett par timmar tidigare hade jag haft igång teven och då fungerade fjärrkontrollen men nu samarbetade den inte alls. Jag är ingen stjärna på teknik men efter lite letande i instruktionsboken till teven så insåg jag att fjärrkontrollen inte kommunicerade med teven. Genom knappar på teven fick jag den i läget där den söker kontakt med fjärrkontrollen men det hjälpte inte, fjärrkontrollen tog inte kontakt med teven. Vid det här laget var jag tämligen stressad men jag fortsatte att försöka och försöka igen men utan resultat. Efter en stund fick jag för mig att jag av misstag lyckats ställa in fjärrkontrollen och teven på röststyrning så då ägnade jag fem minuter åt att HÖGT OCH TYDLIGT tala om för dem båda att jag ville se på teve. Ingen framgång. I det läget gav jag upp men i samma veva kom jag att tänka på att man rekommenderas dra ut kontakten ur väggen i 10-15 sekunder om datorn hänger sig så jag plockade ut batterierna ur fjärrkontrollen en stund och när jag sen stoppade tillbaka dem så funkade allt som det skulle. Halleluja! Spänningen från min kamp med fjärrkontrollen satt sen i kroppen fram till dess att kvällspipan drev den på flykten.
Jag ska vara ensam hemma några dagar eftersom hustrun och pojkarna åkt på en höstsemester till Stockholm. De ska vara där tillsammans med hustruns syster och ungarnas kusiner och det blir nog några intensiva dagar. Jag blir hemma eftersom jag inte riktigt orkar med att åka bort som läget är nu och nån måste ju dessutom passa djuren. Ska jag vara helt ärlig så hade vi säkert löst det om jag känt att jag verkligen velat åka med. Jag har lite dåligt samvete för att jag inte ville men orken finns inte där. Problemet är att orken oftast inte gör det, jag gör så oerhört lite med hustrun eller pojkarna utanför gården.
Till sist en bild på när Betty försöker hälsa på katten som gömt sig under hustruns bil och så några blommor jag såg under eftermiddagspromenaden med sagda hund.