Fylla badkar
Vi har haft kvigor i våra hagar hela sommaren men jag har inte varit engagerad i det eftersom djurens ägare skött allt det praktiska men sen i går och nån dag framåt får jag göra en insats på kvigfronten. Kritterna går nu i den hage vi kallar ”Kålalyckan”, den ligger precis jämte gården och var tidigare där man odlade grönsaker och potatis för egen konsumtion, men där finns inget vatten framdraget så medan djuren betar av hagen har jag åtagit mig att se till att de har vatten. Det innebär att jag får fylla upp ett badkar ett par gånger om dagen. Har kvigorna hunnit dricka ur karet så blir det verkligen samling vid pumpen när jag kommer och fyller på. Kvigbilderna är klickbara.Vi har haft riktig sommarvärme de senaste dagarna och igår utnyttjade vi den till att grilla lammburgare (våra egna) till kvällsmat. De är goda stekta men när de legat på grillen så är de ännu godare. Gårdagens grillning var kanske inte årets sista men förmodligen den sista i riktigt sommarväder. Det är nåt speciellt med att stå och grilla en ljum kväll medan svalorna svischar förbi ovanför.
Sotaren var inbokad för brand- och säkerhetskontroll idag på förmiddagen så jag var spänd hela morgonen men tack och lov gjorde han pinan kort och kom hit tidigt. Både vedpannan och kakelugnen fick godkänt och han hade inget att säga om pannrummets utformning så det hade jag oroat mig för i onödan. Sotaren var faktiskt riktigt trevlig, inte alls den buttra sura typen som brukat komma hit. Det kanske hänger ihop med att det är ett nytt företag som står för sotning och kontroll nu. Tidigare var det Halmstads sotningsväsende som skötte det men de förlorade den kommunala upphandlingen till Göteborgsbaserade Gösab (de har kontor i Halmstad numera). Det kommunala bytet från Halmstads sotningsväsende till ett företag med huvudkontor utanför kommunen ledde till ett ramaskri från Halmstads sotningsväsende (Hallandsposten var snabba att haka på) men min erfarenhet är att Gösab är lättare och mycket trevligare att ha att göra med så jag hoppas de blir kvar.
Planen var att springa en sväng i eftermiddags men jag var helt utslagen efter lunch. Jag tror att det var anspänningen från både kalaset och sotaren som släppte och däckade mig helt. Jag kom så långt i springandet att jag bytte om men när jag skulle snöra på mig skorna kände jag att det här går bara inte så jag bytte om igen och la mig på soffan istället.
Allra sist en ko-sång!