Ända sen jag började blogga så har jag varit tydlig med att jag inte vill ha koll på hur många som läser det jag skriver. Orsaken är att jag är rädd att den sortens kunskap ska skapa en tävlingshets och stress hos mig som tar bort glädjen i att skriva. Har jag få läsare är risken stor att jag tolkar det som att jag skriver dåligt och är ointressant medan många skapar en stress och prestationsångest.

Trots min inställning kring att mäta antalet besök på bloggen så vet jag nu hur många unika besökare jag haft de senaste månaderna. Jag tänker inte berätta hur många det är men min känslomässiga reaktion stämmer tyvärr med den befarade. Orsaken till att jag nu vet antalet besökare är att han som hjälper mig med det tekniska kring bloggen mejlade siffrorna till mig, helt på eget bevåg. Han skickade också en länk så att jag själv skulle kunna gå in och titta på statistiken. Givetvis kunde jag inte låta bli men det kommer inte ske igen, alldeles för mycket information och möjligheter till diverse vilda tolkningar.

Det senaste dygnet har inte bjudit på några nya lamm men tyvärr bjöd det på nya rymningar. Samma två tackor (de två som inte är dräktiga) har gått ut ur hagen två gånger. Det verkar helt meningslöst att göra det för det de gör är att äta gräs och käka på hallonbuskar och det kan de precis lika gärna göra i hagen. Alla tre rymningarna har skett genom en och samma grind i hagen så jag har tillfälligt förstärkt den med kompostgaller (det ser ut som fan men vi hade inget fårnät hemma) men med den sista rymningen så skrev tackorna på sina egna dödsdomar. Det är slakt som gäller nu, vi kan inte ha tackor som rymmer hela tiden. Jag tror inte att vi kommer slakta dem själva utan vi kör dem till Öströö fårfarm (de har 900 lamningar på en månad). De legoslaktar och då får vi köttet vakuumförpackat och så skickar de dessutom skinnen på beredning. Det kostar visserligen men det är mycket smidigare än att göra det hemma och nu när det börjar bli varmt så har vi inga möjligheter att låta slaktkropparna hänga här heller.

Ungarna har döpt de två första lammen till ”Sotis” och ”Viten”. Jag hade namnförslag till dem men vill barnen döpa lammen (och de ville de verkligen) så är det klart att de får göra det. Mina förslag var Jim och Huck. Jag lyssnar på ”Huckleberryy Finns äventyr” just nu och huvudpersonerna i berättelsen är ju Huck och hans vän den förrymda slaven Jim. Jag har inte läst boken sen jag var liten men den är precis lika bra som jag minns den, ett riktigt pojkäventyr. När jag läste den så var det på svenska men min ljudbok är på engelska och den versionen är språkligt trogen Mark Twains original så N-ordet figurerar ofta, den fula versionen. Att skriva om texten så att den blivit mer politiskt korrekt tycker jag dock hade blivit fel. Boken skrevs för att spegla en viss tid och vissa förhållanden och att då byta ut ord för att de idag inte ligger bra i munnen är att göra både författaren och oss själva en otjänst.

Till sist 57 sekunder lamm.

 

Var vänlig följ och gilla: