Is i skägget
Vinterkylan håller i sig vilket resulterar i is i skägget på mig efter löppassen.
Jag har dock långt kvar till Wassbergs nivåer med istappar i ansiktet, från när jag var liten minns jag att både han och Juha Mieto brukade komma i mål med ispansar på hakan. 
Min skägg-is var inte mer omfattande än att den redan börjat smälta när jag fått fram kameran.
Kylan har också gjort att vi börjat elda i kakelugnen. Vi brukar inte vara så flitiga med det men de 
senaste dagarna har vi tänt i den varje kväll. Det är ju synd att inte utnyttja den eftersom den är både vacker och funktionell. Ugnen är tillverkad av svärfar som både gjorde kakelplattorna och satt upp den. Stort tack till honom för det!
I eftermiddags så var hustrun och jag ute och körde med Tora. Det var fem-sex grader kallt ute så termometertemperaturen var ok men det blåste så vi pälsade på oss rejält. Jag såg nog lite mysko ut men jag frös i varje fall inte.
Igår hade hustrun matlagningskurs med sönerna. Hon försöker göra dem hemmastadda i köket så att 
de dels ska kunna hjälpa till här hemma och dels klara sig bättre när de flyttar hemifrån. Själv var jag en riktig klippa på matlagning när jag var i deras ålder – det fanns ingen 
som kunde öppna en konservburk med ravioli lika snabbt som jag!
Till sist några bilder (klickbara).
