Kaffe i engångsmugg
I dag har jag suttit i skolbänken, jag har deltagit i en utbildningsdag på Socialförvaltningen. Det har varit väldigt intressant och lärorikt men jag hade glömt hur jobbigt det kan vara att sitta still och lyssna på föreläsare en hel dag. Förutom att jag lärt mig en massa har jag också fått den där positiva ”tillbaka-på-jobbet”-känslan. Att stå och mingla med en kopp kaffe i en engångsmugg
i ena handen och en plastfolieinlindad fralla i den andra påminde mig om när jag var på konferenser med jobbet. Jag tycke alltid att det var spännande och lyxigt att få åka på konferens och lite av den känslan kom över mig i dag också.
Jag hade inte klätt upp mig nåt extra dagen till ära men jag tyckte ändå att jag såg bra ut. Så pass bra att jag bad min son ta ett kort på mig när jag kom hem. Han ställde välvilligt upp och knäppte flera bilder. Han trodde själv att bilden där jag stod vid kastanjen och man också kunde se hästsläpet och magasinet var den bästa. Tyvärr saboterade jag bilderna, jag glömde att ställa om kameran
på autofokus innan han fick kameran. Skärpan i bilderna lämnade därför lite att önska, man ser dock i varje fall att jag kombinerat blått och brunt.
Efter blogginlägget i går kväll så plockade jag fram strykjärnet för att försöka justera en hatt. För ett tag sen köpte jag en lite tilltufsad hatt som jag tänkte ta med mig till försäljning i Göteborg. Jag tycker att tilltufsningen ger hatten karaktär men jag tror att de på Ragtime vill ha hattarna i så bra skick som möjligt. Med hjälp av ångan i strykjärnet värmde jag därför hattbrättena så att de gick att forma om. Nedan är ”före-efter-bilder”. En klar förbättring tycker jag.
