Mormors Torudd
När jag fyllde 50 i december förra året så fick jag en ponny i födelsedagspresent (Hia) och det blev en ponny även i år. Vi har bestämt oss 
för en av hästarna vi kikade på i lördags, Mormors Torudd (kallad Tora), och kommit överens med ägaren om ett upplägg. För att vara säkra på att Tora funkar och trivs här så ska vi ha henne på prov ett par månader innan vi formellt köper henne. Ägarens barn ville också ha Tora hemma över jul så hon kommer inte hit förrän i mellandagarna. Hustrun och jag ser verkligen fram emot att få hit henne, tror att hon är helt rätt häst för oss.
Vi är ju inne i december nu och det innebär att jag ökat min löpdos lite igen. Jag ökar veckodistansen 
med 2,5 kilometer varje månad och är uppe i 25 kilometer nu. Passen fördelar sig på två milrundor och en femkilometrare. Den korta rundan kör jag som snabbdistans. Jag borde förmodligen inte springa nån snabbdistans alls eftersom det ökar skaderisken men jag tycker att tröttheten efter lite snabbare pass är så väldigt behaglig. Det är skillnad på att blivit trött för att man sprungit långt eller på grund av att man sprungit fort.
Ibland tänker jag att det är futtigt att bara öka distansdosen med 2,5 kilometer i månaden, det är ju verkligen inte mycket, men å andra sidan så har jag inte fått några överbelastningsskador heller (än….). Jag har dessutom inte nåt distansmål uppsatt för löpningen, mitt enda mål på den fronten är att fortfarande springa om ett år, så jag kan skynda långsamt.
