Motorsågar och morfin
Igår var det träning i Eldsberga igen och med hjälp av lite smärtstillande så gick den jättebra, både min egen och boxningsinstruktionen efteråt.
Jag är verkligen lyckorusig timmarna efter träningen, en känsla jag saknat och som jag inte fått av träningen jag bedrivit på egen hand här hemma. Trots den härliga känslan efter träningen så kan det vara lite tungt att komma iväg på onsdagarna om jag är trött och orosriden men hittills har jag lyckats pallra mig dit.
Efter ett frustrerande telefonsamtal med Getinge vårdcentral från bilen på väg in till träningen så anlände jag dock på ett riktigt dåligt humör. När jag var på akuten med mitt brutna revben så sa de att de skulle skriva en remiss till Getinge vårdcentral så att jag skulle kallas till en uppföljning
, syresättningen av mitt blod var tydligen inte riktigt vad den borde. Häromveckan fick jag ett brev från vårdcentralen, jag väntade mig att det skulle var en tid hos dem men där stod bara att jag skulle boka en tid via nätet eller komma in på deras drop-in för akuta besvär. I går tog jag äntligen tag i brevet och satte mig för att boka en tid. 
Döm om min förvåning när jag fick beskedet att det inte fanns några tider! Inga tider alls innan maj månads slut, och längre än så gick inte att söka. Vafan! Jag ringde till vårdcentralen och fick besked att de skulle ringa tillbaka, vilket de gjorde när jag var på väg till träningen. Sköterskan jag pratade med sa att det inte fanns några vanliga tider utan att jag skulle boka en akuttid (släpps nya varje morgon klockan sex men enligt sköterskan ska man vara snabb för att hinna boka en) eller komma in på deras drop-in. Både akuttiderna och drop-in:en är till för akut sjuka men det är tydligen enda sättet att få träffa en läkare inom tre månader. Suck…
Under en av promenaderna med Betty igår så stötte jag ihop med en granne och vi kom att prata om bygdens, främst Underlunds, historia. Det ledde till att 
jag senare under dagen gick in på Lantmäteriets hemsida och tittade på de historiska kartor som de lagt ut över området häromkring. Hustrun och jag har alltid fått höra att vår gård flyttades hit i samband med en skiftesreform 1832 men igår hittade jag kartmaterial som visade att gården definitivt låg här 1828 och
att den förmodligen var här redan så tidigt som 1793.
Av kartan från 1828 (det är den jag visar, bilderna är klickbara) framgår att det legat flera torp häromkring och att gården var kringbyggd på alla fyra sidor. En hel del har förändrats sen dess men även om vårt bostadshus byggts om flera gånger så var grunden och stommen säkert med redan då. Det är häftigt att tänka på alla som levt och verkat på den här platsen, alla som kämpat upp i ottan för att se till djuren och som säkert också slitit hårt på åkrar och i skogen. Samma typ av sysslor som jag ägnar mig åt men då var det på liv och död medan det är mer av en hobby för mig. Jag känner mig ändå lite som den senaste länken i en lång kedja.
En sak som alla som bott här före oss kämpat med är ved för uppvärmning. Jag har faktiskt jobbat lite 
med vår ved idag, kanske inte kämpat men jobbat mig lite trött i varje fall. Jag började kapa det bränne vi tog ut ur skogen förra året men aldrig sågade upp då. Jag la på en ny kedja på motorsågen så sågningen gick som hejsan! Kände av revbenen lite men jag hade bara tagit Alvedon innan, känns inte riktigt som att motorsågar och morfin är en bra kombination.
