Överraskad
Idag har jag haft en hektisk dag, jag var igång i stort sett hela tiden sen jag gick ut och matade fåren strax innan åtta fram till 16-tiden då jag la ut det här. Efter att jag gett fåren pellets och hö så stängde jag in dem i fårhuset eftersom jag senare idag skulle jobba lite med 
staketet i deras hage och jag ville inte behöva göra det och samtidigt hela tiden hålla ett öga på vår buse till bagge. Vet ni förresten vad en ”bässe” är? Inte? Det är bagge på den finlandssvenska som farmor och farfar pratade.
Efter att ha gett fåren frukost så släppte jag ut Pirana, mockade hennes box och grävde ut det sista av den halmbädd som låg kvar i den box där Hiawatha ska stå. Han kommer ju i morgon och då måste boxen vara i ordning. Resten av förmiddagen ägnade jag åt att promenera med Betty, tömma
hästsläpet på ett lass med hö som jag hämtade i går och sen köra till lantmännen i Harplinge och köpa torvbalar (vi har torv i botten på hästarnas boxar, halmen lägger vi ovanpå). På eftermiddagen så fixade jag med staketet i hagen där vi ska släppa ihop Pirana och Hiawatha i morgon, promenerade en sväng med Betty och både dammsög och torkade golv. För mig var det en mer än fullspäckad dag.
Igår var jag också ganska aktiv, utöver att som ovan nämnts hämta hö i så hann jag med terapi, att 
röntga knäna för artrosstudien jag är med och dessutom så lyckades jag ta mig samman och nacka en av våra tuppar. Jag har haft svårt att hitta orken att göra det så jag har skjutit det framför mig länge men i går eftermiddags så lyckades jag på nåt sätt överraska mig själv (och säkert tuppen också) med lite handlingskraft och få det gjort. Vi har väldigt få höns just nu, efter gårdagens nackning så är det bara två hönor och två tuppar. Jag ska nacka en av de kvarvarande tupparna (förhoppningsvis i veckan som kommer) och till våren så skulle jag vilja att vi skaffade några fler hönor. 
Gårdagens höhämtning var en liten pärs för mig eftersom jag hämtade ensam vilket innebär att jag måste backa med släp på egen hand, något jag inte gillar. I vanliga fall så kör hustrun när vi hämtar hö och då får ju hon stå för backandet (medan jag står vid sidan och dirigerar – ibland tror jag mina viftningar stjälper mer än de hjälper). Efter att ha hämtat hö så körde jag sen ner till Getinge (med släpet påkopplat) och hämtade 13-åringen på hans tennisträning. Tack och lov var det gott om plats på parkeringen vid Getingehallen så jag slapp fickparkera.
