I går hände något väldigt obehagligt hos min terapeut. Jag fick en jättekraftig ångestattack. Grät helt okontrollerat och mådde inte alls bra. Det var flera år sen jag reagerat på ett liknande sätt. Det kom helt plötsligt. Vi pratade om saker som jag tyckte var jobbiga. Hon upprepade (listade) saker som jag sagt stressade mig, plötslig var det som om nån tryckt på en knapp och jag var fullkomligt förtvivlad.
När jag inte lyckades lugna ner mig så gick hon för att hämta is. Att lägga is mot pannan kan hjälpa att bryta en ångestattack. Det var tydligen fler än jag som mått riktigt dåligt så isen var slut. Jag fick därför ett paket frusen färdiglunch att hålla mot pannan. Det var pannbiff från Findus.
Hade jag inte mått så dåligt hade jag förmodligen tyckt att det var lite komiskt att krampaktigt pressa nåns frusna mat mot pannan. Lite kul är det väl också att det var pannbiff?
Till slut lugnade jag ner mig. Efter terapin skulle jag äta lunch med en kompis från jobbet. När vi hälsade så sa jag att vi inte skulle prata om mig under lunchen. Då brast det igen. Jag hoppas att jag inte chockade henne helt. Det tog en stund innan jag lyckats hulka ur mig en förklaring. När jag lugnat mig igen så kunde vi äta vår lunch utan att jag bröt ihop. Ska jag må akut dåligt tillsammans med nån av mina bekanta så var det i varje fall rätt person. Hon har stöttat mig jättemycket ända sen jag blev sjuk 2007.
I går startade OS. Jag tycker inte att Ryssland borde fått arrangemanget. Jag tycker inte att det är ett land som trovärdigt kan sägas representera de olympiska idealen. Det är väl dock så att man kan ifrågasätta IOKs inställning till de olympiska idealen också. IOK och OS är till salu.
På sikt tror jag att det kommer urholka magin med de olympiska spelen. Argumentet att idrott och politik inte hör ihop tycker jag inte håller. Idrott är politik. Till och med de som hävdar motsatsen vill ju involvera politiken när arenor ska byggas och arrangemang få förlustgarantier. Jonas Karlsson på SVT har bloggat bra om OS i Sotji.
Jag kommer inte att titta på OS. Jag skulle ju kunna säga att det är en protest. Det dock en inte så trovärdig protest eftersom jag inte får in nån TV-kanal som sänder OS. Även om jag fått in OS på TV:n så tror jag inte att jag tittat särskilt mycket, oavsett arrangörsland. Jag har inte längre det sportintresse jag haft. Min sjuåring har pratat om att han vill se skidskytte så vi kanske går över till grannen och tittar lite på det.
När det gäller min favorit från Ford så kan jag rapportera att verkstaden tror att det är fel på nån av ”spridarna” (har med bränsleinsprutningen att göra). De har därför skickat ”spridarna” på provtryckning. Verkar som om jag är utan bil ett tag.
