Förra torsdagen så hittade jag ett par ”äppelknyckarbyxor”
i femkronorskorgen på Kupan. Jag visste inte riktigt när jag skulle ha 
användning för ett par långa shorts i ull men de var så charmiga att jag inte kunde låta bli att köpa dem.
I dag använde jag dem för första gången. Jag körde den brittiska looken så långt jag bara kunde med keps, kavaj och väst i tweed. Kepsen och västen var i Donegaltweed medan kavajen var i Harristweed. Jag matchade tweeden med ett par grova skor.
Jag tyckte slutresultatet blev riktigt bra men raggsockorna funkade inte med skorna. Det var inget fel på färgkombinationen utan det var storleken som var problematisk. Det blev väldigt trångt att klämma ner ett par grova sockor i de skorna, vilket resulterade i ömma fötter och ett rejält skavsår på vardera häl.
Skavsåren blev faktiskt så smärtsamma att jag fick be min fru komma och plocka upp mig vid Emmaus (dit tog jag mig trots smärtande fötter) när hon körde in till stan för att vara med på min terapi.
Medan jag väntade på att bli upphämtad så köpte jag två slipsar och två samlingsskivor med svenska visor. Jag behöver nåt nytt att lyssna på i bilen (slipsarna kan jag inte riktigt motivera).
När jag kom hem i eftermiddags så hade jag rejält ömma fötter
men jag var glad ändå. Det var jättekul att gå omkring klädd som Stig-Helmer i ”Den ofrivillige golfaren”,
jag fick massvis med positiva kommentarer. Jag tror inte att det blir nåt jag gör så ofta men nån gång om året kan det säkert bli (fast med andra skor). Det kändes ändå väldigt mycket jag.
