Skrämma änder
Idag åkte hustrun och barnen iväg för att fira jul med hennes föräldrar. De senaste dagarna har varit stressiga för att allt ska hinnas med innan de stack och det blev stressigt in i det sista. Jag skjutsade dem till tåget men när vi, lätt försenade, lämnade gårdsplanen så kom hustrun på att hon glömt att ta 
med en väska med julklappar så vi fick vända igen. Sigge blev så till sig när vi kom åter att han välte och slog sönder en blomkruka. Min fru plockade undan blomdelarna (julstjärna – giftig för hundar) men lämnade resten till mig att ta hand om när jag kom tillbaka hem från tåglämningen. Trots att blomdebaclet tog lite tid så hann de med tåget.
Gårdagen blev också oväntat stressig när hustrun fick punktering på ena framhjulet när hon julhandlade i Halmstad. Vi har inget reservdäck i den bilen bara en punkteringssats men den var lite 
bökig att använda så jag körde ut ett nytt däck (ett av sommardäcken) till henne. Jag passade också på att ta med en rejäl domkraft då. Själva hjulbytet gick snabbt men hela incidenten stressade ända upp mig.
Igår skrämde Sigge återigen upp gräsänder i märgelhålan vi passerar under vår lunchpromenad. Han verkar tycka att det är kul för idag smög han försiktigt fram till hålan, som om han verkligen ville överraska änderna, men till hans stora besvikelse var där inga fåglar idag.
Efter promenaden la sig Sigge i sin nya bädd. Han fick den för nån vecka sen men initialt använde han den som kampleksak men nu har han lärt sig vad den är till för. Medan Sigge låg i sin bädd låg Betty i soffan.
Till sist en solnedgångsbild på Sigge.
