Sustain by Oscar Jacobson

I går kväll mådde jag riktigt dåligt, trött, mentalt utmattad och med ett hjärta som galopperade i bröstet på mig. Det var himla skönt att jag var på hjärtundersökning i måndags och fått beskedet att hjärtat är friskt. Utan den vetskapen hade jag ringt 112 igen.

Orsaken till att jag mådde så dåligt var att jag haft en fullspäckad dag med stora stresspåslag eftersom jag varit i Göteborg med två kollegor från Röda Korset. Orsaken till att vi åkte dit var att vi skulle göra ett studiebesök på Oscar Jacobsons secondhanbutik ”Sustain by Oscar Jacobson”. När jag ändå var i storstan så passade jag också på att lämna in kläder till försäljning på fyra olika vintagebutiker.

Det var klädinlämningen som stressade mig mest, jag tar det väldigt personligt när nån inte vill sälja ett plagg jag valt ut och tror skulle kunna vara värt en del pengar.

Jag tror jag betar av dagen i kronologisk ordning och då börjar det faktiskt med en god gärning som stressade upp mig rejält. Förmodligen stressade den upp nån annan mycket mer. Jag skulle ta taget från Falkenberg 08.13 och för att inte behöva stressa så var jag där redan 07.45. När jag klev in i vänthallen för att köpa min biljett så var där helt folktomt. På ett betongfundament stod dock en läderportfölj, en skitsnygg portfölj. Jag väntade några minuter för att se om det skulle dyka upp en ägare men det gjorde det inte så då kollade jag på toaletten och på perrongen för att se om jag kunde lokalisera ägaren. Negativt resultat även där. Vad göra? Låta den stå kvar eller öppna portföljen och se om jag kunde se vem som ägde portföljen och i så fall kolla om han/hon glömt den eller fanns i närheten?

Vad trodde ni? Givetvis öppnade jag portföljen, även om jag gjorde det försiktigt ifall det hade varit en bomb i (som att min försiktighet hade spelat nån roll då). I väskan fanns en dator och lite dokument. Av dokumenten kunde jag dra slutsatsen att ägaren var en relativt högt uppsatt chef på ett företag/myndighet i Varberg. Jag hittade dock inget telefonnummer. Stressad satte jag igång att googla chefens namn ihop om att hitta ett telefonnummer, samtidigt som jag funderade på om det kanske vore bättre att ringa polisen. Jag googlade på och efter en stund hittade jag ett telefonnummer till en av chefens kollegor. Jag ringde honom, förklarade situationen och bad honom kontakta chefen så att han kunde ringa mig. Vilket han gjorde, omgående – tyckte mig kunna ana en viss stress i hans röst….. Han var på konferens i Göteborg och kunde inte möta upp vid stationen när mitt tåg kom in men han skulle skicka en kollega att hämta portföljen (vilket också skedde). Dagens goda gärning men jag stressade upp mig i jakten på ägaren.

Besöket på Oscar Jacobson var fantastiskt intressant. Butikschefen ägnade tre timmar åt att prata med oss så de var verkligen generösa i sitt mottagande. Verksamheten i butiken, en av två i Sverige (den andra i Stockholm), påminde förvånansvärt mycket om Röda Korsets butik och vad vi gör. ”Sustain by Oscar Jacobson” tar emot Oscar Jacobson-plagg till försäljning på kommission. De syr också upp egna kollektioner av tyger som blivit över i den ordinarie produktionen. De plaggen är baserade på befintliga modeller men sys i tyger som aldrig använts till de modellerna innan. De plaggen får en etikett märkt ”Archive fabrics”. Som privatperson kan man också låta måttsy ett enskilt plagg i ett gammalt tyg om man vill det.

Butikerna har också ett samarbete med Stadsmissionen i Stockholm och lokala konstnärer som hjälper dem att ge skadade plagg, eller plagg med kvalitetsfel, nya liv. I vissa fall innebär det att man syr om ett plagg till en annan sorts plagg, ibland att en missfärgad bit textil på ett plagg handmålas.

I butiken fanns också en mycket speciell rock – resultatet av Oscar Jacobsons samarbete med ”Swedish Wool Initiative” ,ett projekt som arbetar för att öka användningen av svensk ull – den största delen av den ull som svenska får ”producerar” vid klippningarna slängs i dagsläget (när vi hade får och klippte dem fanns det ingen avsättning alls för ullen, det var bara att slänga den). Rocken är sydd i ett tyg vävt i Sverige helt på svensk ull. Eftersom det i Sverige inte finns någon utbyggd ”infrastruktur” för att samla in och bearbeta ull blir det i dagsläget väldigt dyrt att producera plagg i svenska ulltyger men skulle man få till en mer storskalig vävning av tyger av svensk ull så skulle förmodligen produktionskostnaderna sjunka betydligt.

Jag skulle verkligen vilja ha en sån rock! Nästan lika mycket som jag vill ha Cordings Tunstall Follifoot i ett tyg vävt av Magee1866.

Det var några ord om verksamheten hos ”Sustain by Oscar Jacobson”. Mycket hos dem påminde som sagt var om det vi gör i vår butik i Halmstad, och precis som i vår butik fanns det fantastiskt mycket fina plagg. Jag hade svårt att slita sig från sektionen med tweedkavajer när det var dags att gå.Jo just det! Innan vi gick så lämnade jag in två kavajer till försäljning där.

Efter Sustain by Oscar Jacobson så käkade vi lite och sen gick vi och tittade i butiken Knapp-Carlsson, en butik med bara knappar. Häftigt!

Efter det skildes vi åt och jag försökte få vintagebutiker intresserade av mina secondhandfynd. Det gick hyfsat

I morse promenerade jag och Sigge i närheten av Fröllinge. I eftermiddags promenerade vi knappt alls eftersom det pissade ner ute! Under förmiddagens promenad hade jag, inspirerad av gårdagen, en lammullskavaj från Oscar Jacobson som jag tror jag köpte på Röda Korset för två år sen. Kavajen är sydd i Sverige så den är minst 20 år gammal. Jag hade också en ullslips från Oscar Jacobson. På fötterna hade jag italienska kängor i kalv- och fårskinn från Franceschetti (inköpta på Erikshjälpen för 150 kr – nypris 500 euro). Skjortan är tysk, av märket Van Laack. Jag upptäckte märket genom Röda Korset när vi fick in en skjorta som jag skulle sätta pris på. Jag kände, och såg, att den höll hög kvalitet men kände inte till märket så jag tvingades läsa på. Märket håller bra kvalitet. Deras kännetecken är att knapparna bara har tre hål! Aldrig sett det tidigare. Den här skjortan är deras dyraste standardvariant men jag köpte den ny på Sellpy för 45 spänn. Sanslöst, internet-handeln med begagnade kläder är inte frisk och med såna här priser så hotar de välgörenhetsbutiker som Röda Korsets. Västen är en fd. kavaj jag ryckt ärmarna ifrån.I eftermiddags så hörde Harris Tweed Authority av sig idag angående den eventuellt falska rocken i Harris Tweed jag upptäckte på Röda Korset i lördags. Jag mejlade ju foton, och en fråga om rockens äkthet, till dem. De har granskat bilderna och kommit fram till att rocken inte är i Harris Tweed. Både tyget och etiketten är fel.

Följ och gilla: