The Workhouses of Co Mayo
När jag sitter ute och röker pipa på ”kontoret” (den gamla drängkammaren) så brukar jag titta på 
YouTube-videosar och det gjorde jag i går också. På slutet hamnade jag dock lite utanför ämnet och tittade på ett filmat föredrag med titel ”The Workhouses of Co Mayo”, d.v.s. fattighus i grevskapet Mayo på Irland. Föredragshållaren pratade om utvecklingen av, och förhållandena på, fattighusen i Mayo under 1800-talet. Kanske inte intressant för alla men jag lyssnade spänt. 
En siffra som nämndes, och som var spektakulär, var mängden potatis lantarbetare och deras familjer åt per dag – 6,4/5,1 kg för män/kvinnor. Sanslöst mycket men så bestod deras diet till 85 procent av potatis. Utan potatisen svalt många irländare och det var precis vad som hände 1845-52 när potatisskördana slog fel på grund av bladmögelangrepp. Missväxten resulterade i att många dog av svält medan ännu fler emigrerade. År 1841 hade Irland en befolkning på 8,1 miljoner människor, tio år senare var den siffran nere i 6,5 miljoner. Det är också värt att nämna att Irland exporterade spannmål och kött till England under hela svältperioden. Godsägarna (oftast boende utanför Irland) ville ha kontant avkastning från sina gods och sålde därför skördar och djur ”utomlands”, de vill dessutom inte klema bort irländarna genom att skänka bort livsmedel till de svältande.
Pipan var färdigrökt innan föredraget var slut så jag rengjorde den medan jag lyssnade klart. När jag la ifrån mig pipan med de använda piprensarna i så insåg jag att de nästan såg ut som rök som steg upp från pipan. Helt oplanerat men ganska käckt.
Nioåringen fyller tio i morgon men vi inledde firandet med tårta och kinamat redan idag eftersom morgondagen kommer att bli lite rörig. Paketöppningen får dock vänta tills den faktiska födelsedagen.
Idag såg jag årets första påskliljor, inte riktigt utslagna men ändå gula och fina!
