Argo och Fargo
Den äldsta sonen och jag har varit ensamma hemma i ett par dagar eftersom hustrun varit på tjänsteresa till Stockholm och 10-åringen är och
hälsar på mormor och morfar (killarna har sportlov den här veckan). Trettonåringen och jag har inte precis legat i som två illrar de här dagarna men vi lyckades i varje fall sätta upp en foderhäck i fårhuset. I somras trasslade ett lamm in sig i den 
gamla häcken så den blev utdömd och jag har inte kommit till skott med att sätta upp en ny förrän nu.
Sonen och jag har också sett lite på film, egentligen började filmtittandet redan i fredags när vi såg ”Argo”, om gisslantagandet på den amerikanska ambassaden i Teheran 1979. I går började vi se en helt annan typ av film men med ett liknande namn, ”Fargo”. De likartade namnen till trots
så är filmerna väldigt olika varandra.
Det är ju onsdag idag så revbensskadan till trots var jag in och tränade och var tränare. Båda aktiviteterna gick ok. Jag hade tagit en smärtstillande tablett innan mitt träningspass så jag kunde köra de flesta övningarna. Nu efteråt känner jag av revbenen men smärtan är hanterbar.
För att slippa ställa mig och laga kvällsmat åt mig och sonen när jag kom hem från träningen så lagade jag den redan under eftermiddagen. Det var en rätt från Linas som tyvärr inte var nån höjdare, det flesta av hennes rätter är goda men den här kommer vi inte att laga igen.
