Att leva i ett kollapsat land
När jag gick in på SVT:s nyhetssida i morse så lyste Fredrik Reinfeldts uttalande om den svenska ”kollapsen” upp min morgon. Äntligen en politiker som inte låter Stefan Löfven, Morgan Johansson,
Anna Kinberg Batra och Jimmie Åkesson mala på om kollaps och kris utan argumenterar emot. Jag ska bara citera en mening av det Reinfeldt sa, resten får ni läsa och lyssna på själva. Klicka HÄR för artikeln och inslaget.
”Om Sverige är i kollaps och ingenting fungerar, vilka ord har vi kvar för att beskriva det som nu sker i Syrien?”
Det känns som om Sverige, och resten av EU, har drabbats av en etisk och moralisk härdsmälta i vinter och vi är på väg i en politisk, och mänsklig, riktning som skrämmer skiten ur mig. Jag skulle vilja engagera mig mer, skulle vilja kliva upp på barrikaderna och plädera för att Sverige och EU skulle agera på ett helt annat sätt. Jag har dock inte orken.
Enda gången det är bra att jag inte har ork är när jag hör om flyktingboenden i brand och känner att jag skulle vilja agitera med ett basebollträ. 
Svärmor kom hit i går kväll och i förmiddags åkte hon och sjuåringen hem till henne och morfar. Hon hade med sig en jättesnygg matta hon till vårt kök, hon har vävt den själv och den passar perfekt i köket.
I förmiddags så cirklade en ormvråk över gården och jag blev lite orolig för den ena tuppen som var ute alldeles ensam. Jag vet inte om han också fick syn på fågeln men efter en stund så fick han väldigt bråttom mot hönshuset.
Nattfjärilarna var igång i går kväll, tidigare kvällar har jag även sett fladdermössen men dem lyckas jag inte fotografera. Ska jag lyckas fota en 
fladdermus så måste den nog vara halvdöd som den jag plåtade hösten 2014.
I dag så lämnade jag in datorn på service, den har inte havererat utan bara blivit högljudd och så är det nån bugg med drivrutinen för grafiken, skärmen blir helt svart med jämna mellanrum och sen så kommer det ett felmeddelande. Garantin på datorn gäller 
fortfarande så det är lika bra att få allt fixat innan den löpt ut men det blir till att blogga på iPaden i några dagar.
På Irland så tjafsar man om firandet av Påskupproret 1916 (starten till skapandet 
av Republiken Irland). Vissa ledande politiker från Nordirland vägrar delta i firandet med hänvisning till att det användes våld 1916 och att om man deltar så legitimerar man de IRA-grupperingar som fortfarande slåss (de dödade en fångvaktare med en bilbomb så sent som förra veckan). Jag måste säga att det känns som en krystad och barnslig förklaring, accepterar man inte firandet av Påskupproret så accepterar man inte heller skapandet av Republiken Irland. Oavsett vad man tycker om IRAs väpnade kamp just nu så är det oomstritt så att Påskupproret var oerhört viktigt för skapandet av Republiken Irland, ett land som Nordirland, och Storbritannien, har täta och goda kontakter med.
