Bönderna brer ut sig
De senaste dagarna så har Johan Hakelius poppat upp flera gånger i de gamla avsnitt av Stil i P1 som jag lyssnat på. Hakelius är både en stilmässig och intellektuell förebild. Stilmässigt för att han klär sig snyggt i en brittisk stil med mycket tweed och låg modegrad. Intellektuellt för att han verkar vara en oerhört skärpt och beläst person som dessutom är en duktig skribent. Det är alla egenskaper som jag skulle vilja besitta mer av.
Min relation med Johan Hakelius består i att jag läst några av hans krönikor och böcker (har precis reserverat ”Rule, Britannia!” på biblioteket),
och att jag som en del av mitt examensarbete var och tog prover på den gård där han växte upp och nu bor (fast då visste jag inte vem han är). När jag pluggade på Ultuna så hade jag dessutom under en period en labbkompis som var gift med Johan Hakelius syster. Det är lite ”jag mötte Lassie” över min relation till Johan 
Hakelius.
Sotaren var här idag och trots farhågor från min sida så gick det bra. Jag tycker alltid att sotningen är jobbig eftersom jag varje gång befarar att sotarna ska ha synpunkter på våra eldstäder. I dag var det dessutom en sotare som inte varit här innan och då brukar synpunkterna komma som ett brev på posten. Så ock idag, sotaren ville ha en plattform uppe på taknocken, mellan stegen och skorstenen. Jag hummade bara till svar och sa inget om att den ordinarie sotaren aldrig sagt flaska om det.
Innan sotningen så körde jag ett träningspass med ett nytt träningsmoment, tennis.
Jag var nämligen ner till tennisbanorna i Getinge och ställde mig och slog mot deras tennisvägg. Både äldste sonen och hustrun tränar tennis nu och det har gjort att jag fått lust att spela lite själv. Jag vill också förändra min träning lite, bredda den, så därför begav jag mig till tennisbanorna. Det var så pass kul att jag skulle kunna tänka mig att göra det igen. Jag hade dock lite bekymmer med hur jag skulle dokumentera mitt spel till bloggen. Jag tog några bilder med mobilen på bollen när den var i spel men de blev väldigt trista. Jag försökte sen få till ett foto på själva bollträffen men gick bet så jag filmade lite av spelandet. Man ser inga tydliga bollträffar men jag tror att det framgår vad jag håller på med, och hur jag tycker att det går.
Mellan sotningen och tennisen så klämde jag in en vända till Lettlandshjälpen i Slöinge. Jag var där och lämnade in tre kassar med kläderna jag sorterade ut förra veckan. På väg till Slöinge så hamnade jag bakom en traktor. Bönderna brer ut sig mer och mer… 🙂 
Det blev klen fotografisk utdelning på dagens promenad, bara en fjäril.
