Bussen brinner

Idag tog jag bussen in till Halmstad för att vara på CLAVIS på eftermiddagen. Min vana trogen somnade jag nästan direkt. Efter ett tag väcktes jag dock av att chauffören meddelade i högtalarna att bussen brann och vi var tvungna att gå av. När vi väl kommit av så visade det sig att det inte var så farligt som det först lät. En broms på bussen hade låst sig och bromsen hade blivit överhettad och det började ryka kraftigt om den. Chauffören var där med en brandsläckare för säkerhets skull. Tyvärr var jag inte tillräckligt snabb med mobilen så jag fick ingen bild på det men väl på det rykande hjulet. Att det är så rökigt på bilden beror också på att föraren precis sprutat pulver på hjulet med brandsläckaren. För er som eventuellt undrar – nej, det var givetvis inte en Scania, det var en MAN.

Idag grep polisen på Nordirland den irländske republikanen Colin Duffy. Han greps för påstått medlemskap i IRA och för förberedelse till mord. Colin Duffy blir regelbundet gripen av polisen. Det verkar som om de griper honom så fort det skett en IRA-attack. Hittills har han alltid blivit släppt utan att ha blivit åtalad, alternativt friad i domstol. Det här tillvägagångssättet från britternas sida (som drabbat många fler än Colin Duffy) har inneburit att han fått tillbringa mer än sex år i häkte. På Irland kallar man det för ”internment by remand” för att det får samma effekt som den internering av republikaner som britterna genomförde på 1970-talet.

För ett tag sen skrev jag om att jag gjorde nåt som var väldigt jobbigt men som jag kände var nödvändigt. Det handlade om att nån som är involverad i min rehabilitering upprätt olämpligt och att det påverkat mig negativt. Det jag gjorde var att jag rapporterade händelsen till personens chef. Idag bad personen ifråga mig om ursäkt och vi la det bakom oss. Det känns skönt att ha fått en ursäkt men även skönt att jag vågade säga ifrån när jag upplevde att nåt var fel. Jag hade dock inte orkat göra det utan min fru.

Följ och gilla: