Det är så mörkt och grått
Jag tycker att hösten gått hyfsat bra för mig i år. November och december brukar vara mina sämsta månader på året och även om jag
inte mått jättebra så har allt inte rasat som det nästan alltid gör nån gång under hösten. Gråvädret som vi haft de senaste veckorna börjar dock tära på mig – diset, och det gråa ljuset på dagarna suger musten ur mig. Orkar jag bara hänga i fram till jul så vet jag erfarenhetsmässigt att det brukar vända för mig även om det tar ytterligare några veckor innan man faktiskt kan se att dagarna börjar bli längre.
I går bakade 14-åringen brownies och även om jag inte var mer än marginellt inblandad så stressade det upp mig. Han bakade på egen hand men kom ibland och bad om hjälp när han kört fast i receptet eller inte kunde hitta det han letade efter. Det är jättekul att han ger sig på att baka men tyvärr jagar det upp mig när han vill ha hjälp, då känns det som om jag får ansvaret för hela baket. Jag har svårt för bakande eftersom det ofta innebär många moment som ska tajmas och dessutom så tenderar kök att bli väldigt röriga (i varje fall hos oss) när det bakas i dem. Jag är väl inte världens ordningsammaste person men kök som ser ut som en krigsskådeplats får verkligen fart på mina stresshormoner.
Med posten i går fick jag ett brev från Försäkringskassan om att de rutinmässigt gått igenom och 
följt upp beslutet som ger mig sjukersättning (d.v.s. förtidspension) och kommit fram till att jag fortfarande är berättigad till det. När jag fick beslutet om sjukersättning så sa “kassan” att de kommer gå igenom beslutet ungefär vart tredje år och det stämmer för sist de gjorde det var i januari 2018 och 2015 beviljades jag sjukersättningen.
