Det senaste året (med uppehåll i somras) så har jag använt väst väldigt mycket. Trots att bara en liten del av västen syns under kavajen så tycker jag att västen tillför klädseln väldigt mycket genom att den ökar möjligheten att laborerar med färger och mönster. Jag tycker att den ofta också skapar en bättre balans i klädseln, den gör att inget plagg dominerar eller tar över för mycket.

Några av mina västar är gamla kavajer som jag sytt om. Jag har konverterat två Oscar Jacobsonkavajervast_boss_hangande_a till västar. Ingen av dem blev riktigt bra men en är i varje fall bärbar. Den som inte är bärbar behåller jag av sentimentala skäl eftersom den var det första lite större syprojekt som jag gav mig på.

I dag blev jag klar med omvandlingen av en linnekavaj till väst. Just nu känner jag mig väldigt nöjd med resultatet. Det jag ogillade med kavajen, den höga knäppningen, fungerar mycket bättre på västen. Jag tycker också om färgen som kommer att passa bra till t.ex. lila, rosa, blått och grönt. Det här är också min första väst med krage och slag. Jag tycker att krage och slag gör västen lite mer originell och i vissa sammanhang tror jag att det kommer passa alldeles ypperligt. Nedan är två selfisar, en med originalkavajen och en med den färdiga västen.

johan_selfie_boss_kavaj_ajohan_selfie_vast_boss_2_a

De senaste dagarna så har jag frossat i dokumentärer om den mer traditionella sidan av den brittiska klädindustrin. Det har inneburit dokumentärer om Savile Row, Harristweed, Johnston of Elgin och Fox Brothers och många fler. Filmerna är inspirerande och jag avundas den hantverksskicklighet som jag ser. Dokumentärerna får mig att tänka att jag skulle vilja prova att arbeta med något kreativt i hantverkssvängen. Undrar om Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen kan hjälpa till med en omskolning om/när jag kommer på fötter igen? Jag har hittat en väldigt intressant sömnadsutbildning på Savile Row…… En skräddare därandrew_ramroop_a har startat en skrädderiutbildning. Den verkar väldigt bra men den är dyr. Nästan etthundraåttio tusen kronor för en utbildning på 18 månader känns i lite häftigaste laget. Vem betalar så mycket pengar för en skräddarutbildning? Trots priset så sägs utbildningen vara mer än fulltecknad.

Under helgen så har jag provat mina ”nya” Harristweedkavajer flera gånger. Varje gång jag provar dem så blir jag lite mer förtjust. Två av dem är lite kortare (sportigare/modernare)johan_selfie_harris_en_av_tre_a i längden medan den tredje är mer traditionell i (den högra).johan_selfie_harris_tweed_en_av_tre_nikon_400 Alla kavajerna är lite grova i tyget men de är ändå förvånansvärt smidiga. Ibland är äldre kavajer riktigt stela, lite som rustningar.

Det blev ingen skridskoåkning i går men en kompis till åttaåringen kom hit och lekte så sonen blev rastad ändå. På kvällen åt vi pizza och han fick en bananasplitbanana_split_20150117_a till efterrätt. Det blev en rejäl portion glass och han orkade bara äta upp drygt hälften. Lite av poängen med en bananasplit är väl att den ska vara onödigt stor, det är en efterrätt gjord för frosseri.

Vad vi ska hitta på idag vet jag inte riktigt. Sonen har i varje fall tennis i eftermiddag och efter det kommer min fru hem med femåringen så då blir det säkert full fart här.

Var vänlig följ och gilla: