Det där var väl dumt?
Det hade känts respektlöst att inte kommentera Muhammad Alis bortgång även om jag inte är nån stor fantast av Ali. Det är obestridligt att han var en fantastisk boxare men min bild av honom som människa är ganska negativ. När jag läst eller sett filmklipp om Ali från 60- och 70-talet så tycker jag att han framstår som ett barn, han kräver respekt och uppmärksamhet från motståndare och omgivning men han var inte beredd att ge respekt tillbaka. Hans bemötande av t.ex. Joe Frazier och George Foreman var beklämmande. Det är nog därför min favoritmatch med Ali är hans första mot Frazier, den där ”Smokin´Joe” vinner matchen efter att ha golvat Ali i 15:e ronden.
Den matchen innehöll fantastisk boxning och en stöddig Ali kom ner på jorden men till saken hör givetvis också att han kom igen, vann de två returmöten med Frazier (bl.a. ”The thrilla´in Manilla””) och dessutom knockade Forman i Kinhasa 1974. Vill man se det bästa och det sämsta hos Ali så ska man se dokumentären om matchen mot Foreman, ”When we were kings”. Jag hittar tyvärr inte hela filmen på YouTube så det blir bara en trailer.
Vad man än tycker om Ali så var han en djup källa till roliga eller tänkvärda citat, några exempel är:
”I done wrestled with an alligator, I done tussled with a whale; handcuffed lightning, thrown thunder in jail; only last week, I murdered a rock, injured a stone, hospitalised a brick; I’m so mean I make medicine sick”
“It isn’t the mountains ahead that wears you down. It’s the pebble in your shoe.”
“I’m young; I’m handsome; I’m fast. I can’t possibly be beat.”
“It’s hard to be humble when you’re as great as I am.”
“I am America. I am the part you won’t recognize. But get used to me. Black, confident, cocky; my name, not yours; my religion, not yours; my goals, my own; get used to me.”
Nog om Muhammad Ali.
Gråsparvarna fortsätter att ”dansa” utanför kontorsfönstret, det ser i varje fall ut som nån slags dans när de försöker hovra under takutsprånget.I vårt nya kök satte vi upp en glasskiva bakom spisen och diskbänken, vi tycker det var ett bra alternativ till kakel. Skivan är förseglad med silikon så att smuts och vätska inte ska komma in mellan väggen och glaset. Häromdagen upptäckte vi dock att nåt kommit in bakom glasskivan, en silverfisk. Det var väl inte så smart, lille vän? Varken för dig eller oss.
Den översta bilden på silverfisken tog jag i dag men den undre är från igår. Känselspröten på den stackars silverfisken har rört sig mellan bilderna – betyder det att den fortfarande lever?
Förra veckan så fotade jag humlor i rhododendron och idag var det fjärilar. Jag kom faktiskt så nära att man kan se fjärilens snabel.