Oftast när jag inte kan sova på nätterna så slocknar jag ändå vid 02-tiden så jag får i varje fall drygt fem timmars sömn. I natt så var det dock ovanligt segt att få hit John Blund och jag somnade inte förrän vid fyra. Eftersom jag gick upp vid sju för att ge hästarna frukost så blev det inte så många timmars sömn på raken men efter att jag utfodrat hästarna och kissat Betty så la jag mig på soffan och sov en knapp timme innan hästarna skulle ut i hagen. Det har faktiskt gått förvånansvärt bra att ta sig igenom dagen med så lite sömn i kroppen.

När jag sitter uppe på nätterna så brukar jag titta på lättsamma teveserier, just nu är ”Unbreakable Kimmie Schmidt” och ”The IT crowd” mina favoriter. I natt så ägnade jag mig dock också åt att leta efter gamla klasskompisar och gamla kursare på nätet. De som jag en gång umgicks mycket med har jag lite koll på, även om jag inte har nån kontakt med dem längre, men jag försökte lokalisera några av de andra som jag inte var lika tajt med. Största svårigheten var att komma ihåg vad folk hette i efternamn men jag lyckades minnas några namn och med hjälp av Facebook och LinkedIn så lyckades jag lokalisera ett par stycken. Av klasskompisarna från gymnasiet så verkar, föga förvånande, många hamnat på Astra eller Scania. Det är ju de två stora arbetsgivarna i Södertälje om man läst tekniskt på gymnasiet. Jag är lite kluven inför min nyfikenhet på gamla bekantskaper. Jag vill gärna veta vad de pysslar med men om jag fick en vänförfrågan från nån av dem så skulle jag förmodligen ignorera den.

I förmiddags gav hustrun och jag oss ut med Tora en sväng. Vädret var grått och kallt när vi stack iväg men det var i varje fall uppehåll. Vi hann dock inte komma särskilt långt innan det började regna och efter ytterligare en stund så hade regnet övergått i snö. Vi bet ihop och körde på men jag var tämligen blöt (på utsidan – torr på insidan) när vi kom hem igen.

I går fick jag stötvågsbehandling av vänsterfoten igen. Jag tog upp mina farhågor att min skada är nåt annat än det sjukgymnasten tror. Hon stod dock på sig och menade att hon ställt rätt diagnos. Det hon verkade mest orolig över var att stötvågsbehandlingen inte gjorde tillräckligt ont. Den ska tydligen vara ganska smärtsam men jag känner inte mycket obehag när hon behandlar mig.

Var vänlig följ och gilla: