Det lider mot jul
Det blåste upp rejält här i går kväll. Jag visste att det skulle bli regn och blåst men blev ändå överraskad av hur mycket det tog i. Efter stormarna Gudrun och Per är jag lättskrämd när det blåser mycket så det blev lite av en pärs att gå ut på kvällen och lägga ved i pannan. Jag har inte gått i 
skogen och tittat efter nerfallna träd ännu men jag har kunnat konstatera att en del rör som legat längs med en husvägg efter dräneringsgrävningen har blåst ut på gräsmattan.
Hiawatha verkar finna sig till rätta här, han och Pirana betar ihop och det verkar gå hur bra som helst. Vi har fåren instängda nu men på onsdag tänkte jag släppa ut dem så att de får träffa ”Hia” (som han kallas), han har aldrig gått med får förut så det blir spännande att se hur det går. Jag är lite orolig att baggen ska ge sig på att stånga honom, händer det så hoppas jag att Hiawatha sätter två bakhovar i huvudet på O´Malley.
Hia är aningen för kort för boxen han står i, han når inte riktigt upp att se över boxdörren. Planen är att göra nån form av öppning/hål i dörren så att han kan se ut och att också sänka boxväggen mellan Pirana och Hiawatha lite.
Jag tycker att det är väldigt skönt att det blev måndag i dag, var oerhört trött och ur slag i helgen. Vet inte om det berodde på fredagens kraftsamling men nåt var det för jag har varit väldigt seg de senaste dagarna, har lagt mig tidigt fredag, lördag och söndag. Förhoppningsvis får jag en lugn vecka med fasta rutiner nu så att jag går in i nästa helg och julen med laddade batterier. Hustrun och barnen åker till hennes föräldrar 
över jul men jag blir kvar hemma och tar hand om mig själv, djuren och gården. Det känns verkligen inte som en börda att behöva fira jul ensam utan faktiskt mer som en befrielse.
Hustrun och jag för en dialog kring om vi ska köpa julklappar åt varandra i år, å ena sidan kan Hiawatha och de seldon vi kommer att köpa för att kunna köra honom ses som julklappar, å andra sidan är det kul att ge bort klappar och vi har en del husgeråd vi behöver ersätta som skulle plasta på en julklappslista. Ett sånt föremål är en ny brödrost, den nuvarande har vi haft länge, jag tror jag fick den som pris i nåt lopp jag sprang när det begav sig. När hustrun nämnde en brödrost som möjlig julklapp kom jag att tänka på den brödrost vi hade när jag var liten, en som rostade fyra skivor åt gången men där man måste vända på skivorna manuellt. Jag hittade inte exakt en sån brödrost när jag googlade 
”brödrost+gammaldags” men den här är maskinen är ganska lik den vi hade. Jag minns helgfrukostar när vi satt med tidningen och passade rostebrödet medan vi både åt och läste. Min far var kanske ingen stjärna på att ordna kvällsmat åt mig men ordentliga frukostar fick jag alltid.
