Eldsberga Gymnastikförening
I går kväll fick jag en rejäl orosattack precis innan jag skulle gå och lägga mig. Ofta vet jag inte vad min kvällsoro kommer sig av men i går visste jag det, det var ett sms som kom precis vid läggdags. 
Messet innehöll en förfrågan om jag kunde tänka mig att vara ledare ett träningspass (boxningsinspirerat) på Eldsberga gymnastikförening under våren. Förfrågan ställde till det för mig, den väckte många motstridiga känslor. Jag skulle behöva nån social aktivitet utanför gården men frågan är om ett boxpass i Eldsberga är det jag letar efter, även om det är lite smickrande att min kursare tror att min gamla boxningsmeriter fortfarande kan vara värda nåt.
De som känner till Halmstad med omnejd vet att Eldsberga ligger ganska långt från Getinge men jag har en koppling dit eftersom yngsta sonen tränat parkour där och jag känner dessutom en av de drivande i föreningen sen studietiden i Uppsala. Sonen har slutat med parkour nu (det träningspasset har ersätts av ett löppass med mig på måndagseftermiddagar – första passet var idag) så skulle jag tacka ja till förfrågan skulle det innebära att jag var tvungen att köra Eldsberga tur och retur enbart för passet.
Att köra fram och tillbaka till Eldsberga för att hålla ett träningspass känns inte så lockande, jag vet inte ens om jag nu för tiden har psyke nog för att hålla i en gruppträning. Passet skulle dock kunna passa in i den plan jag har lagt upp för våren gällande min egen träning. Jag promenerar ju en hel del med Betty och slår lite på säcken men jag får inte mycket pulshöjande träning och min ambition för våren är att klämma in ett sånt pass per vecka. Jag har tänkt att jag skulle köra det på 
egen hand, t.ex. backintervaller på cykel men jag vet att risken med egna pass är att de inte blir av. Jag såg i schemat för Eldsberga gymnastikförening att de innan boxningen kör ett ”Mixpass” som enligt uppgift är cirkelträning med fokus på både styrka och kondition. Det låter som någonting som skulle kunna passa mig och träningsplanerna för våren.
Gårdagen bjöd dock på mer än oro, den bjöd också på vackert väder, en trevlig körtur med Pirana och en promenad i eftermiddagssolen med sönerna och Betty. När det gäller promenerandet så var
pojkarna tvångskommenderade att följa med (de ville egentligen bli kvar inne och spela) men det var ändå trevligt att ha dem med och de höll sams större delen av rundan. 🙂
Utöver träningspasset med sonen har här inte hänt mycket idag. Det mest spännande var nog när Betty 
hittade en död hare i ett dike. Efter det var hon tvungen att ta igen sig lite när vi kom hem….
