Midsommarafton firade vi hos en bekant och det blev väldigt lugnt och stillsamt, det mest 
upphetsande som hände var nog en spännande match kubb. Min alkoholförtäring var väldigt måttlig men jag mådde ändå rätt dåligt fysiskt igår, fast det berodde nog mest på sömnbrist. Jag var jättetrött när vi kom hem vid midnatt men någonstans mellan tandborstningen och sänggåendet så försvann tröttheten, så när jag väl släckte lampan så låg jag bara och vred mig rastlöst mellan lakanen. Efter en stund gick jag upp och tog en sömntablett och en macka och satte mig framför datorn och där blev jag sittandes rätt länge. Till slut infann sig dock tröttheten och jag kunde somna men uppenbarligen fick jag inte tillräckligt med sömn för jag var fruktansvärt trött i går.
Idag har vi flyttat fåren igen, nu är de i vår finaste hage och flytten dit gick både bra och dåligt. Vi tog en delvis ny väg till hagen och gick en bit genom skogen men det 
fungerade bra och när fåren insåg vart de var på väg så stack de i förväg. Tyvärr så upptäckte vi mitt under flytten att en av tackorna var rejält halt på ena frambenet, hade vi sett det tidigare så hade vi skjutit på flytten några dagar så att hon hunnit bli ohalt (och vi hade haft möjlighet att stalla in henne om det behövdes). När jag upptäckte att tackan var halt så fick jag ett riktigt rejält känslopåslag – en jätteknut i magen och panik i hela kroppen. Jag har svårt att beskriva panikkänslan, den var enorm och förutom att få mig att må dåligt så gjorde den dessutom att jag blev grinig och ilsk mot hustrun och 9-åringen som hjälpte till med fårflytten.
Jag hade tänkt sätta mig med en pipa tillsammans med fåren men oron på grund av hältan tog bort den lusten. Jag stannade ändå en stund hos fåren för att se att de kom till ro och det verkade de göra ganska snabbt.
När jag stod och tittade på fåren så kom den halta tackan fram till mig så jag kunde kolla hennes ben lite. Jag vet inte om jag blev så mycket klokare av det men jag kunde i varje fall se att det inte satt en sten eller nåt vasst i klöven. Förhoppningsvis är det bara en vrickning, eller kanske en sträckning, nåt som läker ut av sig själv.
När e.on. var här och grävde ner elkablar (de som blev fel) så var jag ute och inspekterade schaktet i hopp om att hitta nåt gammalt och spännande i marken. Jag hittade mycket lite men i går så hittade 
hustrun en bit flinta i schakten och det var spännande. Hon tycker att det ser ut som vanlig, naturlig, flinta men jag tycker att den ser bearbetad ut. Den är riktigt vass och fungerar bra att hålla som en sorts skärande verktyg. Nioåringen och jag testade den och det går utmärkt att skära papper och tyg med den.
Till sist ett foto som visar att det börjar bli dags att byta en av grindisolatorena i staketet runt skogshagen.
