Spänger är ett ord jag inte använder ofta, varken i tal eller skrift, men sen jag började springa i Biskopstorps 
naturreservat så har jag i varje fall börjat använda dem fysiskt-det ligger spänger över sankmark och bäckar där. I går sprang jag över en som gick över en liten bäckravin (fast bäcken var torrlagd nu) och i ravinen låg ett gäng får och idisslade (de hålls på skogsbete i reservatet). Varken fåren eller jag uppmärksammade varandra förrän jag lufsade ut på spången, vilket resulterade i en panikartad fårflykt under mina fötter och i att jag fick hjärtat i halsgropen och nästan ramlade av spången.
Löpningen, eller lufsandet, igår var väldigt viktigt för mig. Hela förra veckan var jag håglös och orkade inte träna och det ledde till att jag fick kämpa med dömande 
tankar kring min ”lättja”. Att inte träna slår verkligen dubbelt mot mig, jag får inte den motion jag behöver och dessutom leder mina dömande tankar till att jag mår psykiskt dåligt. Och likt förbannat förmådde jag inte ta mig samman och träna. Den här veckan har dock börjat bättre, Biskopstorp i går och ett pass på säcken idag.
I går kväll slötittade jag på teve i väntan på fotbollen och efter lite zappande så hamnade jag hos ”Engelska antikrundan”. I slutet på programmet dök det upp ett föremål som jag kände igen eftersom vi har ett liknande liggandes i källaren. Det var en Shona-kniv, det vill säga en kniv gjord av Shonafolket i södra Afrika.
Jag vet inte säkert att det är just en Shona-kniv vi har men knivbladets utformning påminde mycket om kniven i källaren. 
Knivslidan på min kniv liknande däremot inte den på Antikrundan men när jag googlade shona-knivar
så såg jag några som hade en slida som min.
Jag har aldrig varit i Afrika (har dock sett det tvärs över Gibraltarsund) men orsaken till att jag har en afrikansk kniv är att min pappa varit där flera gånger, kniven tror jag han köpte när han jobbade på sjön under 60-talet och anlöpte nån afrikansk hamn. Jag tror kniven på Antikrundan värderades till 300 pund och den var i betydligt bättre skick än min så jag har nog ingen förmögenhet liggandes i källaren.
Fotbollen jag sen tittade på var Portugal mot Iran och i matchens inledning så höll jag på Portugal, som är ett av mina favoritländer efter Irland. Under matchen så började jag dock irritera mig på portugisernas ständiga filmningar (tror tyvärr inte att de filmade mer än vanligt igår) så efter ett tag så kom jag på mig med att sitta och hålla på Iran, ett land som jag verkligen inte gillar. Fotbollsspelare (manliga) i allmänhet måste tillhöra de ömtåligaste idrottsmän som finns och portugisiska fotbollsspelare verkar vara de ömtåligaste av de ömtåliga. Här exemplifierat av Pepes filmning i Portugals match mot Marocko.
https://www.youtube.com/watch?v=5S1-xhkowgk
Till sist en väl kamouflerad hare fotograferad på gräsmattan här hemma.
