När jag gick med barnen till skolbussen i morse så njöt jag verkligen av vår lantliga idyll.
Det är inte så kul att traska här i decembermörkret när det blåser och regnar småspik men i morse var det fantastiskt fint. Jag njöt inte lika mycket av nån lantlig idyll när jag i eftermiddags återigen klev runt i skogen och letade efter får på rymmen. Den här gången kan jag inte skylla rymningen på älgar utan den får jag och fåren ta på oss. Fåren för att de forcerade grinden till hagen de gick i och jag för att jag släppte dem i
en väldigt torr och trist hage som dessutom ligger precis jämte en stubbåker där klövern verkligen frodas.
Det var en granne som ringde om att fåren var på vift, han hade sett dem när han körde förbi på traktorn. När jag kom dit så var fåren dock borta så jag antog att de gått upp i skogen. När jag letat där en bra stund så ringde en annan granne och sa att de hade våra får i en av sina hagar. Jag gick dit och hämtade hem dem, de följde mig så fint (hinken med pellets hjälpte säkert till). Nu går de i en hage här hemma vid gården.
Jag mådde ganska bra fram till trasslet med fåren men efter det så har det inte varit nåt vidare. Stressad och orolig kring det mesta.
Det är inte bara hagarna som börjar bli torra och gula, detsamma gäller för gräsmattan. Det gick snabbt att klippa idag (när jag krattat undan äpplen och kastanjer), rätt stora delar av gräsmattan hade gulnat betänkligt.
Jag har ändrat lite på körsbärspiporna från igår eftersom jag märkte att det blev glapp mellan munstycket och piphuvudet när pipan blev varm (i en kall pipa satt de tajt). Jag testar med att sätta in en distans av trä (även den i körsbär) som ska fungera som värmedämpare för munstycket och förhoppningsvis förhindra variationer i storlek.
