De senaste dagarna har jag glatt mig mycket åt hur mycket pojkarna verkar gilla sina pilbågar. Deras glädje är härlig att se och den känns ännu bättre genom vetskapen att det var jag som gjorde bågarna de leker med. Idag gav jag mig dessutom själv in i leken när jag gjorde en egen pilbåge.
Jag tog enen samtidigt som jag högg dem till pojkarnas pilbågar och idag satte jag på en bågsträng (startlina till motorsåg och liknande). Bågen blev bra men jag måste få ordning på greppet om pilarna (de är för glatta) för som det är nu så kan jag inte spänna bågen fullt ut innan de glider ur fingrarna på mig. Jag tror inte att min båge är 
jämförbar med de som avgjorde slagen i Poitier, Crecy och Azincourt men jag ska kunna skjuta längre och träffsäkrare än de fjuttskott jag fick till idag.
Utöver bågskytte så har jag ägnat dagen åt renoveringsplaner (vi har anlitat en byggare för att inreda vinden i höst), träning och gräsklippning. Det har väl gått ganska bra men jag tycker det är lite strängt att vara ensam hemma med killarna flera dagar på raken. De har en förmåga att fastna i antingen dataspel eller kiv och jag vill inte att det blir för mycket av endera sorten. Att vara bunden av rutinerna kring kylningen av Piranas hov underlättar ju inte heller tillvaron för mig. Fast det är bättring på väg eftersom hustrun snart ska påbörja sin semester.
Svalorna som häckar ovanpå en lampa i stallet har fått ungar och de utgör tacksamma fotoobjekt just nu. Svårigheten med att fota svalorna ligger i att komma så nära som möjligt utan att störa dem.
