Magnetiska barn
Kan man ha magnetiska barn?
Om man kan det så har jag det. De dras hela tiden till varandra och kan då inte låta bli att knuffas och brottas. I går morse var jag sen när vi skulle till dagis och skolan, så för att få saker och ting att gå så smidigt som möjligt sa jag att de skulle ta på sig ytterkläderna i varsin ände av hallen. Jag böjde mig ner och knöt skorna och när jag tittade upp igen så stod de och knuffade på varandra. De är blixtsnabba och det händer hela tiden.
Lämning på dagis/skola och min transport till praktiken på socialförvaltningen i går var ingen höjdare. Allt strulade och jag blev riktigt, riktigt stressad. Redan innan vi kom i väg var jag nervös eftersom jag skulle träffa den nya chefen på den enheten där min praktik är. Hon är ”bara” vikarie så jag tror inte att hon kommer göra några stora förändringar på enheten eller i mitt praktikupplägg men allt har funkat så oerhört bra hittills så jag är orolig att nåt ska ändras till det sämre (min tillvaro skulle vara lättare om jag inte tog ut så mycket problem i förskott).
I går kom vi i väg sent hemifrån eftersom jag velade och inte kunde bestämma vad jag skulle ha på mig. När jag sen släppte sonen på skolan upptäckte jag att jag glömt hans regnkläder så jag var tvungen att åka hem och hämta dem. Jag hade en busstid att passa och nu blev jag ännu mer sen. Jag hann hem, hämta regnkläderna och lämna dem innan bussen kom. Jag hade också hunnit med bussen om jag bara hittat en parkering. På grund av översvämningen så har de ändrat hur bussen kör i Getinge och jag kunde därför inte ställa bilen där jag brukar. Stressad körde jag längs bussvägen och letade efter nånstans att ställa bilen. Det fanns tomma ytor där jag förmodligen hade kunnat parkera men eftersom jag var stressad och ytorna inte var skyltade som parkering så kunde jag inte bestämma mig om jag vågade ställa bilen där. Medan jag velade körde bussen förbi, så jag slapp fundera på parkering och fick ta bilen in till Halmstad istället.
Vardagsstress som att lämna barnen och hinna till bussen ger mig numera ofta väldigt kraftig oro (ibland ångest) och fysiska besvär som matthet, yrsel och illamående. I går släppte det (tackolov) när jag väl var på plats på praktiken och fått lite kaffe och en macka. Första mötet med nya chefen gick också bra.
Efter praktiken var det terapi men däremellan hann jag med Kupan och Myrorna. Jag köpte två par hängslen (riktiga,
såna för knappar inte såna med clips) och en alldeles ny skjorta. Det händer ibland att de säljer helt oanvända kläder på second-handbutikerna, kläder där originallapparna fortfarande sitter kvar. Skjortan jag köpte är från T.M. Lewin och har dubbel manschett. Den ska ersätta en av mina gamla lila skjortor som jag kasserat eftersom manschetten började bli trådsliten.
Vattnet har sjunkit undan väldigt fort i Getinge. Här är två bilder på Gärdesvägen, den ena är tagen i onsdags eftermiddag och den andra i går eftermiddag.
Vallarna de lagt upp på den senare bilden är inför det 
regn som SMHI hotat med och som tyvärr ser ut att vara på väg.
Korten på de mörka molnen visar himlen över Bårarpsbergen väster om Getinge i dag på morgonen. Det är inte så tydligt på bilderna men i 
verkligheten syntes en skarp regnbåge. 
