Med facit i handen……
I lördags bloggade jag om att jag trodde att min revbenssmärta nått sitt maximum – det hade den 
inte. Igår var den riktigt jävlig, faktiskt så illa att jag självmedicinerade med Oxykontin och Oxynorm (morfinpreparat) som jag hade kvar några tabletter av sen jag bröt armen 2014. Under dagen så höll det smärtorna i schakt men vid läggdags hjälpte det inte alls. Jag hade VÄLDIGT ont i revbenen och det kändes som om magmusklerna krampade, gissningsvis efter att jag spänt mig hela dagen. Jag provade att lägga mig men det gick inget vidare så efter ett tag gick jag upp igen och började hasa omkring på nedervåningen eftersom det var det minst smärtsamma jag kunde företa mig.
Vid 4-tiden provade jag att lägga mig igen men det gjorde så ont att jag nästan skrek och sen började magen att krampa så att jag knappt kunde andas. Jag väckte hustrun och sa att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Hon hjälpte mig att ringa 1177 Vårdguiden och efter att ha pratat med en sjuksköterska en stund så bestämdes att hustrun och jag skulle åka in till akuten i Halmstad.
Sagt och gjort (det var jobbigare och krångligare än det låter) så begav vi oss iväg. På akuten kunde de konstatera, utöver det självklara att jag hade ont, att syresättningen i blodet var låg – så pass låg att jag fick syrgas. För att utesluta att den dåliga syresättningen berodde på att min ”sträckning” i revbenen inte var sträckning utan en fraktur som fått en lunga att kollapsa så skickades jag på röntgen. Det går fort att skriva om det men i verkligheten tog det lååång tid att komma iväg och ännu längre tid att få svaren. Ingen kollapsad lunga men väl en revbensfraktur på högersidan och lite vätska i båda lungorna. Vid det laget hade mina smärtor avtagit högst avsevärt, förmodligen på grund av den smärtlindring jag fick när jag kom till akuten. Med nästan inga smärtor, och ingen kollapsad lunga, så borde jag kunna ta djupa andetag och därmed syresätta blodet ordentligt men syrgasmättnaden i blodet gick dock inte riktigt upp som den skulle. Läkaren kunde dock inte riktigt förklara det så jag skrevs ut men ska på en återkoll till vårdcentralen i Getinge om några veckor.
Jag fick med mig recept på smärtstillande när jag åkte hem (har hämtat ut dem) så förhoppningsvis ska nattens 
smärta inte återkomma. Med facit i handen kan jag väl tycka att mitt beslut att hämta hö (och sen tömma släpet) i fredags och lördags inte var ett av mina klokare. Arbetet med att lyfta höbalar var förmodligen inte så nyttigt för mitt brutna revben.
