En ruggande glada?

Betty är kanske tuffare än jag tror. Idag hjälpte hon mig att sätta Joe på plats! Hustrun och jag hade promenerat med hundarna och när jag gick in och tog av Joe selen så fick han spel. Inte spel som i att han blev arg utan ett glatt/lekfullt spel, han tolkade selborttagningen som en lekinbjudan, så han drog igång en kamplek med hopp och skutt runt och mot mig. När han kom farandes mot mig satte jag upp armen (samtidigt som jag sa ifrån) och då bet han mig (inte aggressivt, som en del av leken) i armen, d.v.s. han tog min arm i munnen. Det var inte lika hårt som i måndags men det var helt klart tryck i käkarna. Jag tog honom i nackskinnet och la ner han på rygg och då gnydde han och var undergiven men när jag släppte taget så kastade han sig upp och for runt som en galning i hallen, mera spel…. Jag försökte lugna ner honom men fick inte kontakt men då ingrep Betty (hon stod två meter bort, på andra sidan en grind) och skällde till rejält ett par gånger och då blev det tvärstopp på Joe. Han bara stannade och satte sig ner! Jag tolkar situationen som att Betty upplevde det som att jag var trängd och då tyckte hon att hon skulle ingripa och det gjorde hon bra. Nu gäller det bara för oss att hitta en lika bra avstängningsknapp för Joes spel som Bettys skall var.

Annars så tycker jag egentligen att det gått mycket bättre med Joe nu. Han är mer avslappnad, busar/kampleker inte lika mycket och han är mycket mer avslappnad med Betty när vi går på promenader. När det kommer bilar är det inga problem att sätta honom och få honom att fokusera på mig och strunta i bilen. Han slappnar också av bra hemma även om han också gör en del dumheter – igår plockade han två gånger ner smörknivar från diskbänken, jag hade glömt stoppa dem i maskinen. Det jag upplever som problematiskt är relationen mellan hundarna och hur Betty upplever att vi har en hund till. Det verkar som om de så smått börjar vänja sig varandra, kontakterna vid grindarna sker allt oftare. Ett problem är att Joe behöver mer motion än Betty och när jag gått med bara honom så har hon blivit väldigt upprörd och orolig. Hon måste känna sig trygg även när hon inte får följa med på promenad. Jag tror att sånt kommer med tiden men jag har ingen aning om hur lång tid det tar.

Under gårdagens solopromenad med Joe så såg jag en glada som saknade en del fjädrar. Den såg verkligen skabbig ut men förhoppningsvis är den inte sjuk eller skadad utan ruggar bara. När jag gick med Joe i förmiddags så hittade han en stor gren som han tyckte mycket om. Den var för stor att ta med så han fick gnaga lite på den innan vi gick vidare. Jag körde också lite övningar med honom under promenaden, sitt, ligg och inkallning och han hade verkligen bra fokus på mig. Han är mycket mer fokuserad när man går ensam med honom. Några bilder från promenaden nedan. Bilden till höger och några nedan är klickbara.Det blev varmt idag så jag har gått runt i linne större delen av dagen. Hustrun tycker att det linne jag haft är utslitet och borde slängas. Det är väl lite slitet men det håller nog nån sommar till. Jag minns inte när jag köpte det men jag hade det när jag var pappaledig med äldsta sonen 2008 så det är åtminstone 14 år gammalt. Bjuder på ett par foton av sonen från 2008 också och två bildekaler som fladdrade förbi i mitt Reddit-flöde.

 

Please follow and like us:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

*

Google translate:

Arkiv
Länkar
The Pitti Peacock
Mr Porter gör en ironisk betraktelse av herrmodemässan Pitti Uomo.
Saoradh
För ett fritt och enat Irland - Nu!
Paul Smith
En intervju med en inspirerande människa och designer som gör snygga, bärbara kläder
Nelly´s garden
En bra blogg
Boxning
En rond som inspirerar mig – Ibland överträffar verkligheten Hollywood. Släng dig i väggen Rocky!
Aileen from Derry
Om vådan av att kliva in i fel bil
Gilla och dela
RSS
Följ via Email
Facebook
Google+
https://villblifrisk.com/en-ruggande-glada/
Twitter
INSTAGRAM