Mina ljusblå räddare i nöden
Hustrun jobbade hemifrån idag och då passade vi på att köra en sväng med Tora eftersom det enligt SMHI ska det blåsa rejält i helgen, dagens pass blir därför förmodligen veckans enda. När vi var ute så såg vi att 
vårbruket kommit igång ordentligt, en av grannarna spred gödsel. De gjorde det med en teknik där de pumpar gödseln direkt från brunnen till spridningsrampen på traktorn. Tekniken gör att markpackningen blir mindre eftersom man inte behöver köra omkring med en tung gödseltunna full med skit.
Jag kämpar på med min revbensskada, känner av den riktigt rejält om jag inte tar smärtstillande så 
jag käkar tabletter nu. Jag har en begränsad tillgång till OxyContin (morfinpreparat) så på förmiddagarna tar jag Naproxen och Alvedon, det hjälper inte helt men de tar udden av det onda. Inför löpningen, och till kvällen, tar jag dock de ”ljusblå räddarna i nöden” och 
de hjälper helt klart mer än vanliga smärtstillare.
Jag kan springa på nästan som vanligt med hjälp av OxyContin men jag var lite orolig inför löpningen igår eftersom jag då sprang med vätskebälte och jag visste inte om bältet skulle sitta så att revbenen påverkades men det gick bra. Jag är väldigt tacksam att jag har kvar OxyContin sen jag bröt armen 2014 för utan dem hade löpning förmodligen varit omöjlig och springningen betyder oerhört mycket för mig just nu.
