“Nice wheels”

Gårdagen var fylld av glädje och stress. På kvällen var jag och lyssnade på Kinky Friedman och det var en angenäm upplevelse. Hans konsert präglade dock nästan hela min gårdag eftersom den medförde en hel del extraarbete som stressade upp mig. Arbete som bl.a. omfattade tidigare hämtning av ungarna på fritids så att vi skulle hinna äta middag innan barnvakten kom (hustrun är ju i Tyskland) och ändrade tider för utfodring av hästar och får. Sen var jag av nån anledning dessutom nervös inför själva konserten, jag vet inte riktigt varför men tanken att gå på den gjorde att jag kände mig utlämnad och ensam. Oron kring konserten var faktiskt så stor att jag hade tankar på att stanna hemma. Stressen minskade inte när jag fastnade i en bilkö på väg in till Halmstad. Jag kom dock fram i god tid och när jag gjorde det så stod Kinky utanför konsertlokalen och pratade med Halmstads kommunchef, Henry Bengtsson. Jag pratade lite med både kommunchefen (känner honom lite sen tidigare) och Kinky. Henry Bengtsson är ett mycket mera rutinerat Kinky-fan än mig och har sett honom spela flera gånger. Jag fick ta en selfie med Kinky (han tyckte mina boots var snygga! – ”Nice wheels”) och efter det så började spänningen i kroppen att släppa. Mot slutet av konserten så blev jag lite stressad igen, nu för att musicerandet skulle dra ut på tiden – jag ville höra ju allt men också komma hem så att barnvakten kunde åka hem i hyfsad tid.

Konserten var en mycket intim historia, den hölls i caféet på Strandgatan 20 vilket gjorde att det blev kort avstånd mellan artist och publik. Själva uppträdandet påminde lite om en Tom Waits-konsert, lite osammanhängande men med stor intensitet, även om det ibland märktes att Kinky passerat 70. I ”My shit´s fucked up” så gjorde Kinky t.o.m. en Waits referens när han satte på sig svarta solglasögon (konsertklippet är från en annan konsert men han körde samma rutin i går).

Brian Molnar och Joe Cirotti var förband och de var musikaliskt överlägsna Kinky, särskilt Joe Cirotti var fenomenal på sin gitarr men deras musik bestod av en mer slätstruken country än Kinky´s.

I pausen mellan förbandet och Kinkys framträdande så gjorde jag nåt som jag inte gjort sen jag gick på gymnasiet och sprang på en massa konserter, jag plockade ner konsertaffischen. På gymnasietiden så var det mycket häftigare att ha en äkta konsertaffisch, d.v.s. en som gjorde reklam för en specifik konsert jämfört med de turnéaffischer man kunde köpa på konserten. Eftersom Kinky sagt att ”I´ll sign anything but bad legislation” så bad jag honom signera affischen och det gjorde han så gärna. Jag tänker sätta upp den på mitt rum på Socialförvaltningen.

Gårdagen bestod dock av mycket annat än en konsert med Kinky Friedman. Jag var t.ex. på Emmaus och köpte två barstolar till vårt nya kök. Vi har redan en barstol men den är lite i högsta laget så när jag hittade två som var lite lägre så slog jag till. Medan jag var på Emmaus så började det regna och åska och då fick jag bråttom hem för jag var orolig att om det åskade här hemma också så skulle det slå ut vår TV och dator. Det var riktigt uselt väder på vägen hem men även om det åskade hemmavid så hade vår elektronik klarat sig, drog dock ut alla sladdar som en säkerhetsåtgärd.

Både i går och i dag så har jag fotograferat en del. I går blev det bilder på Rävinge i morgonsol och idag så vände jag kameran mot en nötväcka som klättrade på väggarna.

Idag på morgon så var jag rejält stressad över att 9-åringens majblommeförsäljning skulle redovisas på skolan. Jag kände att jag inte orkade sätta mig ner och sammanställa den men till slut satt jag i varje fall där och räknade pengar. Det visade sig att allting stämde precis, inga felräkningar alls – skönt!