När jag gick med hundarna igår eftermiddag så retades steglitserna återigen med mig – de visar sig
men bara på långt håll. Jag gick svärandes och tänkte att enda 
sättet att jag får en bra bild på en steglits är om jag tatuerar in en på armen.
Jag rycktes dock brutalt ur mina tatueringsfunderingar (är inte seriösa) när jag rundade en kurva och vi mötte två tjejer. Den ena höll i tre hundar och den andra knuffade en barnvagn. Det blev ett väldigt skällande men till min förvåning var mina hundar lugnast. Sigge skällde och kastade sig några gånger men jag lyckades få kontakt med honom och få honom intill mig med prat och godis. När jag jobbade med Sigge så kaxade Betty upp sig, det brukar hon aldrig, och skällde lite men henne kunde jag kontrollera med bara rösten. De tre hundarna och barnvagnen passerade så småningom och friden la sig åter över nejden. Jag var mycket nöjd över min insats med Sigge, det hade jag inte fixat innan den senaste hundkursen.
Under promenaden ovan kunde jag konstatera att det verkar bli ett bra år för krusbär, fullt med bär på buskarna vi passerade. Jag misstänker att de fortfarande är rejält sura så jag provsmakade inte men bären var stora och fina. Lite sol nu så kommer de bli kanongoda.
Eftersom jag hoppas hinna köra lite röjsåg i hagarna i helgen så gick jag en sväng och kollade hur det ser ut vad det gäller sly. Det ser för jävligt ut! Jag blir alldeles matt av hur mycket björnbärsbuskar och sly det finns att röja. Som det är nu går djuren inte in och betar där, det
är alldeles för igenvuxet. På några enstaka ställen i skogshagarna har de dock öppnat upp en liten glänta.
Ikväll var jag och hämtade 14-åringen vid tåget, han har varit en vecka hos mormor och morfar så nu är båda 
pojkarna hemma igen. Inte för att man ser 16-åringen så mycket, när han inte jobbar är han med kompisar. Ibland är det i Getinge men oftast så är det i Halmstad. Idag var det nog Getinge som gällde för han cyklade åt det hållet (busshållplatsen mot Halmstad ligger åt andra hållet).
Innan jag hämtade sonen så hämtade jag Golfen på verkstaden, den hade varit inne och fått mer kylmedium i AC:n. Kylningen i bilen har inte riktigt fungerat den sista tiden vilket höll på att orsaka en skilsmässa när vi åkte ner Systrarna Lundgren på Skäret häromveckan, hustrun blir så väldigt irriterad 
och gnällig när det blir varmt.…… I vilket fall som helst stod det en gammal Volvo 245 vid verkstaden. När jag såg den så tänkte jag att hade den varit en människa så hade det varit palliativ vård som gällt, den såg verkligen ut att ha gjort sitt. Ägaren verkar dock ha en annan åsikt för den har nyss blivit påställd igen, efter att varit avställd i 30 år.
