I söndags så startade vi vår grillsäsong och även om köttet inte blev jättebra så var det ändå kul att tända
grillen och stå i försommarvärmen och vända på fläskkarrén. Vi har ju nästa sommars grillkött springandes ute i hagarna nu… Lammen är söta att titta på men de kommer hamna på grillen så småningom (eller kanske i en gryta). Några av de små liven kommer vi säkert att behålla men det stora flertalet får nog gå till slakt. I år skickar vi förmodligen dem till Öströö fårfarm för slakt och styckning. Det är smidigt för oss och vi får köttet vakuumförpackat och slaktat på ett sätt så att vi lagligt kan sälja det vidare sen. Slaktar man hemma så får man ju inte sälja köttet till nån, fast jag tror man får ge bort det.
Apropå Öströö så skrev jag ju att vi skulle skicka våra två rymmande tackor dit men sen jag satte upp galler för grinden så har de inte rymt. Jag har därför börjat vackla, egentligen vill jag ju inte slakta dem nu, jag vill att vi har så många betesdjur som möjligt över sommaren. Vi får se hur det blir med dem, håller de sig i hagarna så kanske de får uppleva hösten trots allt.
Jag har haft ett par hektiska dagar, igår så jobbade jag mycket med våra stängsel (men hann även 
med att bygga lite med 9-åringen på hans trädkoja) och idag har både sotaren och hovslagaren varit här. Båda besöken har genererat oro, men av olika skäl. När det gäller sotaren så kom oron innan besöket och berodde på att de brukar vara vrånga och komma med synpunkter på allt möjligt (vad de tycker beror dock på vem av dem som är här). Sotarens besök idag komplicerades orosmässigt ytterligare av att det krockade med skjutsningen av 9-åringen till KomTek i 
eftermiddags. Det löste sig (även sotningen gick bra) men jag oroade mig för det hela dagen. Med hovslagaren så kom oron efter besöket. En skoning kan utlösa ett fånganfall hos en häst så jag är lite orolig för det. Vi kommer att hålla ett extra öga på Pirana de närmsta dagarna och hoppas att allt går bra.
Mitt ömma vänsterknä är mycket bättre och planen är att sätta igång och träna igen den här veckan. Problemet just nu är att jag är så stressad över det som behöver göras här hemma att jag inte riktigt kan prioritera träningen, särskilt inte om det som behöver göras innebär kroppsarbete. Mentalt är det dock 
inte riktigt samma sak att jobba sig trött med ved eller staket som att träna sig trött. Att bli fysiskt trött vid träning ger mig en större mental avslappning under, och efter passet. När jag jobbar med veden eller sätter staket känner jag hela tiden stress, jag har ett beting att klara av och det helst så fort som möjligt. Det gör att jag då aldrig slappnar av på samma sätt som när jag springer eller slår på säcken.
